Hemma och långt borta heter min blogg nu. Det piggar upp mig att tänka på min gamla granne Sonja som åkte på cykelsemester i Kina när hon var långt över 70. Annars inser jag ju krasst att det kommer en dag då jag inte reser annat än i mina minnen. Då får jag väl göra fotoalbum. Men det ligger ångest i den tanken ändå, att inte orka/kunna resa. Eller vad säger ni?Tänkte på det för att jag fick mail från vännen Thi i Hoi An idag: När kommer du tillbaka och hälsar på Mum Eva? frågar hon? Ja när?
Thi ser ni på bilden till höger. Under ser ni frukostförsäljerska i Hoi An i typisk hatt.
så vill jag också göra när jag blir 70!
SvaraRaderaJa visst är den tanken förknippad med ångest. Själv känner jag att det skulle vara svårt att göra en långresa igen. Att sitta så länge skulle bli svårt för mig. Nu har jag enbart Europeiska länder i sikte.
SvaraRaderaVisst är det hoppfullt Marina! Idag hörde jag om en kvinna närmare 80 som gick till Santiago de Compostela, många många mil...
SvaraRaderaEva, det är sådana tankar man inte ska locka fram en deppig dag. Vi får hålla humöret uppe och resa så långt vi bara kan!
SvaraRadera