Jag är komplett ointresserad av fotboll. Men igår stod teven på som bakgrundsljud för jag kände mig ensam. Plötsligt dyker en knubbig man med slickat hår upp i rutan och han säger så konstiga saker att jag måste lyssna.
Såhär sa han: "Zlatan blir stillastående i mellanrummet."
Den meningen fångade mig. Så outgrundlig. Jag tänker mig det som ett avbrott i matchen, Zlatan svävar där i mellanrummet, allt upphör medan han stillastående, nästan andligt, bara finns där i detta mellanrum i tiden - sedan börjar allt igen och alla springer och sparkar och hoppar och slänger sig i gräset.
Det kan finnas poesi i allt. Jag överlevde de fasansfulla sammanträdena i ABFs ledningsgrupp där jag måste sitta som chefredaktör genom att notera alla otroligt märkliga uttryck man svängde sig med, alla fötter som skulle sättas ner, allt som fanns i pipelinen... Jag listade noga orden och gjorde sedan roliga nonsensdikter av dem. Tyvärr försvann de med min gamla dator.
Men det finns poesi i allt, det var det jag ville säga!
Ibland kan det vara bra att se och höra med andra ögon och öron! Du har ju alldeles rätt i att det är en fantastisk formulering som jag, trots att jag sat som klistrad framför tv:n igår, missade. jag älskar även din beskrivning av den som jag gissar är Thomas Brolin, som "den knubbige mannen med slickat hår" - så sant!
SvaraRaderaMarina, språk är en njutning, eller hur!
SvaraRadera