Högklackade trippskor - inget för mig

På rean igår köpte jag nästan ett par högklackade skor. Fick för mig att jag blev snygg i dem. När jag stod stilla var det okej. När jag började gå brast jag ut i garv, skulle jag med mina långa bestämda steg  skaffa mig trippskor, vem skulle jag trippa för? Jag trippade också en gång i tiden omkring på skyhöga klackar, fick ont i tår och ben och kunde inte röra mig som jag ville. Så jag bestämde för länge sedan att platta skor är min grej. Bekväma. Gärna Camper som håller länge. Ändå finns den där förföriska rösten som försöker lura på mig dumheter kvar.
Lätt tystar jag den dock men jag ser alla kvinnor som trippar omkring, som vacklar omkring, som inte alls går snyggt eller bekvämt i de höga klackarna och undrar häpet: För vem!!!
Ja du sköna tid, skorna är ännu värre idag än på min högklackade tid. Skor med höga klackar förminskar kvinnorna (fast de strävar efter motsatsen, att bli fotomodell-långa) och tar ifrån dem rörelsefriheten.
När jag kom hem hade M trillat ner i min brevlåda och där hittade jag en jätterolig kolumn av Susanne Hobohm på samma tema: Varför accepterar vi kvinnor skyhöga klackar? Hittar ingen länkadress tyvärr. Men köp M Magasin, den är kul och nyttig att läsa, tycker jag. Som en arg, bitsk och rolig väninna som vill en väl och delar med sig av sin livserfarenhet.