Det är kulturen som ska lyfta
oss, inspirera, visa på andra möjligheter, andra världar. Det räcker
inte att prata om kultur i en panel när kulturen inte ens bjuds in.Idag var jag inbjuden att fira ABFs hundraårsdag. Det är imponerande, arbetarrörelsens kultur- och folkbildningsorganisation är värd att fira och jag gick dit med förväntningar. En eftermiddag med kloka ord av Joakim Palme om folkbildningens och politikens framtid, samtal mellan grundarorgansationernas ordföranden: Stefan Löfven från SAP, Kålle från LO och Nina Jarlbäck från KF om behovet av bildning och kultur. Vi satt ett hundratal personer och lyssnade. Sen skulle det bli middag. Men med en snopen känsla lämnade jag ABF-huset. Var fanns kulturen? Pratet det fanns, som alltid. Men sången, musiken, dikterna, teatern, representanterna för en levande kämpande kultur, var fanns de? Jag är fortfarande chockad över att man kan fira ABF 100 år utan kultur.
Jamen vi hade ju en jubileumsvecka med kultur i somras, blev svaret när jag undrade. Men en jubileumsdag i denna arbetarrörelsens kulturvärld - utan kultur? Det har jag aldrig förut varit med om.
(Under middagen på kvällen delades ABFs litteraturpris välförtjänt ut till Susanna Alakoski, men annars ingen kultur, ingen sång, ingen musik, ingen enda liten dikt ...)
Det är väl så när centrum för verksamheten gärna blir planering, budget och planer.
SvaraRaderaPapper med ord som inte lyfter.
Men i verksamheten lever massor med uttryck.
Jag hade hoppats på att kunna lyfta mot er och njuta av lite huvudstadskultur men vi har fått skjuta upp resan till januari. jag hoppas att vi ses då./Eva
Det är väl så. ABF lever ute i avdelningarna. Det bär mig emot att ens kritisera ABF eftersom jag älskar ien med folkbildning. Men något har hänt, för några år sedan skulle det ha varit omöjligt även på central nivå att inte låta kulturinslag vara en bärande del av ett firande. jag blir sorgsen över det.
SvaraRaderaEva! När vi möttes där på gatan och ni sa ni var på väg till abf hundraårsjubileum, snurrar till i huvudet på mig. När vi sagt hejdå och jag kommit en bit kom jag på att det var tre späckade dagar i juni då man med kultur firade just abfs födelsedag, då vi från Föreningen Arbetarskrivare bland annat hade release för vår senaste antologi. Firar man dagen två gånger? Nej jag vet inte, det i juni kanske bara var en kulturfest och det nu, den riktiga dagen. Men håller med dig fullständigt, vad är det för firardag utan kultur?
SvaraRaderaJane, ja det är förvirrande. När vi frågade flera personer om bristen på kultur fick vi svaret att vi hade ju massor av kultur i somras. Men det är en väldigt klen ursäkt tycker jag. Jag har aldrig under min tid på ABF varit med om att man firar något utan att använda sig av kulturens fördjupning, sång, musik, dikt, teater - det var självskrivet förut i liknande sammanhang, så jag vet inte vad som hänt med förbundsexpeditionens syn på kulturens nödvändighet. Det gjorde mig ledsen!
SvaraRadera