Jag älskar att hitta ställen att skriva på där jag känner mig fri. Ni vet, hemma, där sitter jag ofta på Café String, slitet och trasigt men så hemtrevligt.Nu är jag i Nice. Jag vill ut så klart, vandra längs stranden i solen, men också skriva. Mitt rum på det billiga hotellet är så litet, jag vill ut!
Kanske byta String mot baren på ett lyxhotell som ändå är litet bedagat, tänkte jag? Jag valde Negresco, ett hundra år gammalt pampigt lyxhotell - se mina bilder, ingen dålig miljö eller hur - och jag satt en hel förmiddag och skrev i de insuttna sammetssofforna i kaféet där det också alltid bor en katt, enligt ägarens beslut. Den ligger här och där i sofforna.
En kaffe kostade 80 kronor, men jag satt länge, ensam i baren, så länge att kyparna kom med fat med små kakor till mig.
Det jag skriver utspelar sig svensk sommartid, i skärgården, det är märkligt så lätt det är att i fantasin förflytta sig. I synnerhet är det lätt att vara hemma borta.
Var gillar du att skriva?
Så där gjorde Strindberg också. Skrev Hemsöborna utomlands...
SvaraRaderaSkulle verkligen inget ha emot att sitta i Nice och skriva! Negresco är inte dåligt, vi brukar ta en Irish coffee där ibland och bara njuta av miljön! Ha de så härligt!
SvaraRaderaYes Karin! Strindberg, jag och Stockholms skärgård :)
SvaraRaderaMargareta, kan tänka att du tycker om att sitta en stund på Negresco, väldigt speciell nostalgisk stämning!
SvaraRaderaDär passar du. Vilken underbar miljö att drömma sig bort från. Och sen kan du sitta på String och drömma dig tillbaka till det förra sekelskiften på Negresco.
SvaraRaderaIdag är det betydligt lättare att stå ut med att inte vara vid ditt turkosa hav. Här är himlen blekt turkos och solen rosa.