Visar bristerna i vårt ojämställda samhälle i skrattspegeln - det ger insikt

Äntligen läser jag Caitlin Morans bok Konsten att vara Kvinna. Jag vet inte varför det tagit sådan tid. Kanske för att böcker i Sverige ibland blir så hajpade. Det står om exakt samma bok i alla tidningar, samma författare intervjuas i alla teveprogram - det blir tjatigt och ensidigt och jag undrar varför recensenterna springer så i flock? Det kommer ut så många böcker, det skrivs om så få. Det känns som om förlagen styr. De tar hit en författare och vips är denna författare placerad i alla program från Skavlan till Babel och intervjuad i alla tidningar från Femina till DN.
Men det var inte det jag skulle säga utan mer att jag nu har nöje av boken och gärna skulle sätta den i händerna på  personer jag möter som inte alls ser den backlash för jämställdheten vi upplever, som rent av tycker att kvinnorna tagit över i Sverige. Detta i en tid då lönegapet fortfarande är  stort mellan män och kvinnor och kvinnorepresentationen skev. Då utseendefixeringen drabbar unga flickor och även äldre kvinnor med en oanad kraft att jag aldrig skulle ha trott det om jag kunde se in i framtiden. Alla dessa operationer, dessa jättebröst och putläppar.
Ibland längtar jag tillbaka till det hoppfulla sjuttiotalet och den brinnande tro vi hade på att förändring är möjlig. Nåja, det är väl möjligt nu också, men det går med myrsteg. Det är ändå bra att kunna se med humor på eländet, att någon vänder en skrattspegel mot orimligheterna som Moran och får många att se. Skratt med en ton av allvar är förlösande. Nu ska jag krypa ner i sängen och fortsätta läsa!