Diktraderna av Fröding föresvävar mig när jag vandrar omkring på barnboksmässan i Bologna. Den är inte strunt, det är inte så jag menar. Det är världens största mässa för barnböcker som firar femtio år i år med Sverige som hedersgäst. Jag har längtat så efter att komma hit, men när jag kommer hit är det ändå just en mässa. Tusentals utställare och böcker och javisst, mycket att se, ett utbud av böcker för barn som är otroligt. Vackra böcker, fula böcker, glittriga böcker.Kanske är det regnet som gör att jag känner mig en aning dyster och tänker att det är så mycket mysigare att åka iväg för att ägna sig åt det som är innanför alla de tusentals pärmarna: Skriva. Här är förläggare och redaktörer, mest är det en förlagsfolkets mässa. Jag vandrar runt och känner mig främmande. Igår regnade det hela dagen och jag våndades: Vad är poängen med att skriva när det finns så många böcker redan?
Jag bröt upp ganska tidigt från minglet som var i ett gammalt palats och åkte hem till mitt hotellrum och ägnade mig åt det jag gör bättre och älskar mer än att mingla: Skrivandet. Då kände jag att jag måste inse att jag inte är en mässperson.
Jag är en skrivperson som trivs bäst vid min dator, den får gärna flytta med mig från land till land,
men jag ska undvika mässor och mingel och bli vid min läst, min dator.
Mässor kanske fyller snö-kall-mörker-dimensionen för skrivandet. En liten dos vinter är bra för då uppskattar man verkligen våren, solen, ljuset, värmen ...
SvaraRaderaEn liten dos mässa - full med folk o böcker - är bra för då uppskattar man verkligen tvåsamhetsdansen med tangentbordet då orden man knackar fram blir till musik ...
Men det där regnet och kylan i Italien hade du ju kunnat slippa, och fått vårvärme, utekaféer ...
Håller tummarna för att solen ska titta fram idag, och för något kul möte mellan montrarna
/M
Jag har bara en gång varit på Bolognamässan - och jag längtade mest hem. Men längtar hem gör jag också efter två dagar på Bokmässan i Göteborg.
SvaraRaderaLena K E
Lena! Det är precis likadant med mig. Jag längtar hem då jag är på mässor och undrar mest vad som fick mig att åka dit! Men nu vet jag att det räcker med Bolognamässan en gång för mig.
SvaraRaderaMaria fining, hade du varit här hade det absolut varit roligare med mässan också! Ja, jag hoppas det blir sol och lite uteliv de sista två dagarna.
SvaraRaderaMässor är en galen värld. Jag gillar den i små doser, som ett sätt att träffa andra besökare och nätverka.
SvaraRaderaJag tror det handlar för min del om att hela grejen med mässor och jippon är så krämaraktigt. Vi ska vara varor eller kunder, producera, avyttra, ropa genom marknadsvimlet, köp, köp, kom och köp. Bokförlagen har experter som räknar ut vilken sorts böcker som säljer mest, det blir för mycket handels när det är kultur helt enkelt. Nej tacka vet jag stå i en liten bokhandel alldeles tyst och läsa lite ur böckerna, medan innehavaren, också en bokälskare sitter bakom kassalådan också upptagen med en bok. Hoppas du finner inspiration i den italienska staden i alla fall. Du kan väl gå runt där i spännande gränder och hitta historier istället.
SvaraRaderaTrist med regn. Nej jag är inte heller någon mässmänniska. Trängsel och sälja, sälja, sälja. Hoppas du får en soldag i morgon!
SvaraRaderaAnnika, jag tror du är mingelmästare och suverän på att nätverka!
SvaraRaderaJane, det är inspirerade att gå omkring i Bologna, trots regnet. Men av olika anledningar känner jag mig ensam. Kanske nyttigt det med någon gång men lite melankoliskt i regnet och en litet ödslig känsla i kroppen. Jag håller med dig, avskyr allt detta bestsellersäljande och hur allt värderas i pengar, vad man skriver och vem man är. Orkar inte med det!
SvaraRaderaEva, jag håller tummarna för en enda soldag!!!
SvaraRadera