Just idag när träden nedanför vårt fönster slår ut och våren är som vackrast kom Ellen hem från varma Mali.
Den som väntade mest på hennes ankomst idag var nog Milton och när hon väl kommit vek han inte från hennes sida. Mycket längtan i liten människa.
För några dagar är hela familjen hemma, ingen flyger, ingen far – förrän om ungefär en och en halv vecka. Men sedan är det sommar och den tid då ingen av oss vill lämna Sverige utan bara stanna på ön.
För mig finns ingenting som går upp mot Sverige på sommaren, då längtar jag inte bort som så ofta annars utan är fullständigt lycklig med att stanna här.
Måste kännas underbart att din dotter nu är välbehållen hemma! Det är det bästa som finns tycker jag när vi alla i familjen är samlade. Kan inte bli alltför ofta enligt mig!
SvaraRaderaSå vackert det låter...mycket längtan i en liten människa...Tänkte på de orden i dag när jag skypade med mitt lilla barnbarn och hon började gråta när hon såg sina kusiner som var här, det ville ju hon också vara...
Svenska sommaren är fantastisk, och snart är jag på väg...
SvaraRaderaJa Margareta, det finns allt mycket längtan i oss lite större människor också! En kärleksfull bild av hur det ska vara. Kram!
SvaraRaderaVälkommen hem, Marina!
SvaraRadera