Skrivandet, en hitt-på-lek vi har för oss

Snart kommer fina Annica Wennström vandrande på stigen och uppför backen till mig. Hon har helt säkert sina snickarbyxor, det har hon hela sommaren. Vi ska arbeta med några manusfunderingar vi har, ja en del är mer än funderingar.
Det var det här som var en av våra glada tankar när Annica och hennes Peter köpte en tomt på den ö där vi huserar. En tomt där de sedan byggt ett fantastiskt hus. I motsats till mig är de praktiska och snickarkunniga.
Nu har vi bara tio minuters vacker promenad mellan rosor och blommande syrener till varandra och vi har båda skrivplatser i våra hus.
Det är härligt. Vi har skrivit så många böcker ihop men vi tycks inte tröttna på att skapa nya intriger, nya familjer, nya världar för dem att bo i.
Det är som en lek, en hitt-på-lek som vi har för oss. Vi fantiserar och vi skriver. Vi skriver om, vi stryker, vi skriver om igen. Men det är en del av leken.
Jag gillar de tankar vi har nu.
Snart kommer Annica, då ska vi skapa.