Jag lyssnar på den franske ambassadören i Sverige, Jean-Pierre Lacroix. Han talar flytande svenska och är mycket sympatisk. Annars har jag knappt lyssnat på Sommar denna sommar ...Livet är så fullt av händelser på min stillsamma ö. Vi umgås och pratar och fixar och jag glömmer både teve och radio. Det är skönt. Dagen startar som på bilden med Milton på verandatrappan.
Milton har börjat leka med en ny kompis, de har fiskat hela kvällen med sina föräldrar och fått abborrar. Ett sånt härligt sommarliv i all enkelhet. Vi åt grillad abborre vid köksbordet och knäckemackor och pratade och pojkarna lekte utomhus. Så vänligt vilsamt och så befriande nära och enkelt. Så vill jag att mina sommardagar på ön ska vara.
Men nu har jag krupit upp i sängen och lyssnar på ambassadören och drömmer mig tillbaka till mitt Paris, den stad jag levde i ett år som ung och som alltid finns i mitt hjärta - och där livet inte var stillsamt och enkelt utan mer vilt och händelserikt.
Då var då, nu är nu.
Var sak har sin tid... och det är olika tjusningar med alltihop men tyvärr kan man itne få allt samtidigt. Fast ibland försöker man ;-). Kram
SvaraRaderaDitt ö-liv låter så underbart Eva. Just sådana sommardagar önskar man sig, när livet bara lunkar på och man får äta en och annan nyfångad abborre! Dået berikar nuet och tvärtom. Tänk så bra vi har det....sommarkram!
SvaraRaderaDet låter helt underbart! Och vad stor Milton har blivit.
SvaraRaderaHär slänger vi tillbaka fisken i sjön, vid eventuellt napp. Barnbarnen börjar tro att det det är samma fisk som återkommer hela tiden, men jag försäkrar dem att så korkad är ingen fisk. För det är de väl inte?
SvaraRaderaJo minsann Jenny! Allt nu! har alltid varit mitt valspråk!
SvaraRaderaMargareta! Kan bara instämma,vi har det bra! Kram!
SvaraRaderaMilton är en stor kille nu, Eva. Och helt underbar att umgås med. Hoppas solen snart ska skina över ditt skogsbryn!
SvaraRaderaKarin, Milton säger allvarligt att han måste lära mig fiska. men jag tvekar!
SvaraRadera