Frukosten denna viktiga älskade måltid. Jag älskar att äta frukost. Men frukosten kan också användas som en metafor. En bild av ett samhällsfenomen. Det gjorde Lars Ryding i SvD igår. Han, liksom jag, avskyr de nuvarande partiledardebatterna. Tänk en gång i tiden samtalade de med varandra, partiledarna, utbytte väsentliga debattfrågor. Det var nästan informativt. Nu är det bara ställningskrig. Ett möte mellan monologer, som Ryding träffande beskriver det.Ni kan läsa hela kolumnen här. Den är klok och bra och jag håller med. Här nedan följer frukostscenen. Låt mig slippa sådana frukostar. Och partiledardebatter.
"Partiernas hel- och halvkändisar är numera mycket drivna, alltså coachade, på det där med att bara föra fram sina egna tankar och inte svara på motståndarens direkta frågor – inte dras in i de andras agenda”, antar jag att coacherna säger.
Det skapar ingen diskussion utan ett möte mellan monologer. Kolossalt improduktivt. Så här skulle det låta om den tekniken tillämpades vid frukostbordet:
Den ena: Marmeladkladd på bordet där. På min sida är det rent. Varför torkar du inte upp?
Den andra: Jag har en fråga till dig. Vem är det som gång på gång lägger osten oskyddad i kylskåpet?
Den ena: Teet var kallt igen. Jag värmer alltid kannan. Det skulle bli mycket bättre om jag fick ta kannansvaret.
Den andra: Jag fick inte svar på ostfrågan. Problemet bara växer. Om jag fick bestämma skulle antalet torra ostkanter minska till noll.
Den ena: Svara på min fråga! Ljummet te år 2013 är en skandal!
Den andra: Brödskivorna är för tjockt skurna. Det är inte mitt fel!
Och så vidare, och så vidare i 325 dagar…"
Ha Ha, riktigt bra beskrivet. Tänk om vi skulle ha haft det så, som om det handlar om att inte bli funnen skyldig för något och så länge man inte erkänt något så har det inte hänt... Det är upprörande eftersom allt egentligen är politik och så jönsas det bort... Kram
SvaraRaderaHmmm...en annorlunda liknelse, men åh så bra...fast nu vill jag fortsätta att njuta av mina frukost utan att blanda in politik i min yoghurt!
SvaraRaderaMycket träffande och tänkvärt! Får mig ett gott skratt när jag även tänker på makens och min diskussion om ostskidbackar och kaviartuber!! kram från klostret!
SvaraRaderaViss igenkänning där är jag rädd... Och då tänker jag inte bara på den träffsäkra skildringen av dagens politiska "debatter"!
SvaraRaderaHuvudet på spiken!:)
SvaraRaderaJag avstår alla partiledardebatter nu för tiden, förr satte jag mig gärna ner och njöt av ordsvängandet, men nu är det krig och det finns alltför mycket sådant i världen för att ytterligare sådana skulle roa.
Puh.
Nu mot vårt frukostbord!
Visst är det bra beskrivet Jenny ... och visst är det sorgligt med politiken som den är idag.
SvaraRaderaMarina, njut av din frukost, snart kommer mera frukotånget från mig :)
SvaraRaderahmm frukostÅNGEST skulle jag skriva ... Marina.
SvaraRaderaMargareta, jag är så nyfiken på klostret! Jo nog finns det en viss igenkänning även från det privata livet
SvaraRaderaKarin! Jo, kan tänka det. Två debattglada ordrika personer :)
SvaraRaderaPettas ... Det är torftigt i politikerdebatterna - det tror jag inte ditt frukostbord är så njut tills jag serverar nästa "frukost"
SvaraRadera