Jag färdas fram och njuter av en stund kravlös egentid

Jag älskar de stillsamma pauserna i tillvaron, ögonblicken då man förflyttar sig från en punkt till en annan och bara låter sig föras fram. Som idag, jag har en del att uträtta i stan i morgon och tog båten in.

Två timmar av lugn, jag kan ingenting påverka. Jag kan bestämma om jag vill ha en kopp kaffe, bara sitta och drömma eller läsa. Ibland sliter jag upp datorn eller mobilen men jag försöker låta bli för att i stället försjunka i funderingar, i bara-vara-stämning.

Jag pratade ändå lite med dottern i mobilen på båten:  Medan jag färdades på vatten färdades hon på räls.  Hon hade samma känsla av tid till eftertanke och begrundan.

En bra känsla, en stund egentid som som jag försöker göra kravlös.