 |
| Det här borde vi göra. Någon dag. Fylla igen diket som uppstod sedan vi dragit in sjövatten. |
Idag är snickarna här hos mig. Jag har gjort en lång lista på saker som måste fixas. Som jag tyvärr inte kan fixa och inte heller E1 eller E2.
Pumpen till exempel som gick sönder. Nu har vi (=E2 ) burit vatten från pumpen på andra sidan stigen ett tag. Så hade vi det när mina barn var små men hoppsan vad jag orkade bära då.
Sen ska de fixa de hemska hålen och ingångarna där mössen tog sig in. Nu hoppas jag allt ska tätas. Dessutom lite nya lampor, en massa småfix här och där. Jag får en akut känsla av att jag borde hjälpa till men jag är mest i vägen med mina småbeskäftiga kommentarer, förstår jag.
Så nu sitter E2 och jag i soffan och myser samtidigt som vi skäms lite över att vi inte är så praktiska. Att man alltid ska skämmas lite hörni!!!
I morse skämdes vi för att äta frukost medan snickarna jobbade. De ville inte ha några mackor. Så då satte vi oss i stället på verandan i småregn och åt. Kändes lite bättre att det regnade när vi åt när de jobbade än om solen sken. Så fånig är jag.
Jag skäms också över att jag inte tar itu med diket på bilden. Skyller på min fortfarande onda högerarm.
Annars är dagsformen fin. Jag känner mig lite lugn och lite glad. Har läst några manus och börjar så sakta pilla med lite eget skrivande. Men allt får ta den tid det tar.
Jag väntar nu så ivrigt på min hammock. Och på sol. Sen ska jag bosätta mig med mina böcker i hammocken.
Att man ska ha så lätt för att skämmas…eller ha dåligt samvete! Jag kan känna som du när städerskan kommer var 14-e dag. Ska jag inte kunna hålla efter mitt hem själv tänker säkert många…men jag tycker det är så skönt att någon torkar paneler och golv så att jag ägna kraft åt "finliret" så att säga. Eller mycket annat som vi anlitar hjälp till fast både jag och Christer kan göra mycket själva…tröstar mig med att jag skapar jobb, men nog skäms jag lite…men fackkunskap ska man inte förakta. Både när det gäller städning och snickerier!
SvaraRaderaJa leve fackkunskapen Margareta. När det gäller snickeri är jag helt oduglig. Men idag har vi i alla fall målat. Den turkosa färg vi var så förtjusta i har ersatts med en mild gråblå. Väldigt fint. Jag E1 och E2 kämpade tillsammans och det är en fröjd!
SvaraRaderaHahaha :-) Precis så är det! Den där eländiga skulden. Att inte få ha det riktigt bra utan bara halvbra, då är det ok att ha det bra. Märkligt fenomen. Hur funkar det med vatten på ön? Eftersom du skriver att ni har dragit in sjövatten. Det låter verkligen härligt att kunna vara på en ö om sommaren, vatten på alla sidor! Kram
SvaraRaderaVisst är det märkligt, Anna, att man inte lyckats bekämpa den där skammen. Vi borde ju bara njuta i fulla drag när det är sånt läge. Vi har en borrad brunn över hundra meter djup, för sötvatten. I år drog vi in sjövatten från en havspump och den har vi kopplat till diskmaskinen. Funkar bra att diska med det vattnet om man inte slänger i knivar och bestick, de rostar har vi märkt. Men det är så bekvämt med diskmaskinen när vi är många!
SvaraRaderaDricksvatten här på öarna är alltid ett problem, man är så rädd att vattnet ska sina eller att vi ska få in havsvatten i grundvattnet. Så vi snålar och duschar t ex i havsvatten. Går bra!!
Aha! Tänkte nästan att det var något sådant. Inte helt fel "tänk" att använda olika vatten för olika ändamål. Vi har borrad brunn för ett gäng sommarhus på sommarstället vi skaffade för ett år sedan och där hade vattnet sinat när vi kom ut till huset en dag i slutet av juli förra året. Alla behöver hjälpas åt att "snåla" för att få det att räcka. Och visst kan det vara en annan sorts lyxkänsla att tvätta av sig i sjövatten än att stå i en varm dusch.
SvaraRaderaAtt tvätta håret i uppsamlat regnvatten är ju också nästan magiskt!
SvaraRadera