Soffan det är samlingsplatsen i min familj, jag vet inte hur många soffor vi slitit ut under åren. Ikväll har vi haft en riktig soffkväll. Alla tre E var här, så vi var fyra E som trängdes i soffan. Vilken bra känsla av sammanhållning det är. Ett litet E behövde pysslas om så vi pysslade , en hyrde filmer /vi såg för övrigt Illusionisten, väldigt bra film!/, ett annat E gjorde te, vi lagade mat och lilla pynkiga E satt i soffhörnet. För det mesta har vi blå soffor, nu också, en blå hörnsoffa. Och på landet väntar två insuttna jättesköna blå soffor på att intas av oss.
Kan hålla med om det där med centrifugen som du skriver om nedan! Vet inte säkert om det har direkt koppling med sjukhuset som du också skrivit om? Jag tolkade det dock till den allmänna hetsen, "mitt-i-livet stressen". Och här hade man gått och hoppats på att "författar-vardagen" skulle innebära lugn och frid ... Har som sagt beställt din Lingon & Lust bok och längtar också till stilla dagar på landet, med rum för tystnad och läsning! //Sofie
SvaraRaderaHej Sofie! Den sköna konsten är att hitta läget mellan turbulens och alltför stor stillhet. Nu lovar jag i alla fall att inte gnälla om att det är för stillsamt och tråkigt på landet. Ska bara njuta av läsning, skrivande och stillhet.
SvaraRaderaSkönt med soffdagar! Och Illusionisten är en riktigt bra film.
SvaraRaderaJa våra blå soffor är som trygga öar i en turbulent värld
SvaraRadera