Jag sitter på tåget på väg hem och jag är yr i huvudet av allt mitt och Annicas prat. Slut i huvudet men väldigt nöjd. 70 åttor i Brunflo i morse, 53 i Torvalla och sedan 58 i Lit.... det är tre storsamlingar, igår var vi på Storsjöskolan med över 60 elever, på en skola i Torvalla med bara 35, på kvällen på biblioteket... jag ser mig som en blyg människa som har svårt att prata offentligt – jag tror det är dags att byta självbild.
Du verkar älska att prata, sa min kloka brorsdotter. Linnea som var med på kvällen.
Och jag höll med. Jag älskar att prata med människor om frågor jag brinner för. Varför skriver jag. Varför är jag författare. Varför grubblar jag ständigt över frågor som vem jag är inuti och vem jag verkar vara utanpå. Hur skriver man för att fånga människors intresse och hjärtan... Allt det undrar jag över. Allt de har vi pratat om, Annica och jag.
Och ja, Linnea, jag älskar faktiskt artt prata med andra människor om det. Det är en så härlig insikt som det tagit mig alltför många år att erövra.
Ett gott dagsverke som ni klarade av med beröm godkänt. Förstår att du känner dig slut men nöjd!
SvaraRaderaHar ni inga vuxenträffar också ibland?
Biblioteket var en vuxenträff! Det var kul. Efter morgondagens skolbesök ska jag vara laaaaat1
SvaraRaderaDu verkade inte det minsta blyg, jag var imponerad över er båda. Ni pratade så lugnt och säkert, utan några papper. Jättbra helt enkelt!! Det märks att ni älskar att skriva och det smittar av sig.
SvaraRaderaJag har ju haft förmånen att få träffa er tre musketöser allihop samtidigt några gånger, och jag vet att ni kan prata och att ni ger varandra en sanslös energi. Idéerna flödade, är min minnesbild av fönstretputsarmötena. Kreativitet när den är som bäst, och den föds sannerligen ur lust!
SvaraRaderaTack Eva och Maria! Jag tror vi musketöser inspirerar varandra när vi drar ut med pennan som svärd och valspråket En för alla alla för en!
SvaraRadera