Mer om mig och skrivandet

fredag 3 juni 2011

Sommarstugan har blivit en skrivstuga - också

Vi tyckte det var omvälvande - och  tveksamt med teve på landet.  Video ska vi bara inte tala om. Vi läste högt och spelade kort och spel. Så många år var vi här, hela sommaren. Utan internet och med en vanlig gammal telefon.
Nu känner jag att jag inte skulle vara här om jag inte kunde vara uppkopplad. Vad gjorde jag förr? Åh minnena stiger upp av den skärgårdsmamma jag var, som badade, bakade, lekte, var med barnen de små. Ibland arbetade jag, pendlade med tidiga morgonbåten och kom hem med eftermiddagsbåten. Då hoppade alla tre omkring på bryggan och ropade: Har du köpt något gott, mamma? Sedan kastade de sig i vattnet från bryggan för att visa hur modiga de var. Ljuvliga dagar , minnen från förr. Men nu är nu. Samma rhododendronbuske blommar, de små röda husen står här. Jag älskar min ö. Men allra mest älskar jag att vara här när mina barn också är här (och Milton förstås). 
Nuförtiden är ön min skrivplats också, jag är lugn här och älskar att skriva här på ön. Det är också en anledning till att jag måste kunna vara uppkopplad. 
Sommarstugan har blivit en skrivstuga också.

11 kommentarer:

  1. Ett minnenas paradis som bidrar till allt det kreativa som är du. Var rädd om minnena och fortsätt framåt med dem som grundbult.

    SvaraRadera
  2. Minnen är dyrbara, fyllda av längtan och kärlek. Härligt att få bo på en plats så fylld av minnen. Förstår att du blir inspirerad att skriva när du är på din ö!
    Kram Kim

    SvaraRadera
  3. Minnenas paradis... så fint Ofrivilliga!

    Kim,jag jag är så invävd i minnen här, mest glada, också vemodiga, saker som inte blev som de var tänkta att bli.
    Inspirerande är det - precis som ditt skrivhus eller hur? Kram!

    SvaraRadera
  4. Härligt med minnen och att samtidigt ha tanken om att nu är nu... Kram

    SvaraRadera
  5. Du är så fin på den där bilden! Harmoni!

    SvaraRadera
  6. Härligt med en egen skrivstuga! Själv har jag svårt att ta mig den tiden - vill bara odla min trädgård...

    SvaraRadera
  7. Jenny den tanken blir alltmer viktig för varje år! I den ligger också vemod.

    Tack Carina!

    Annika, jag odlar ju inte utan ser glatt på vad som växer upp och säger: Oj vad fin! Annars hör odling och skrivande ihop. Jag gillar att klippa lite gräs och sen gå in och skriva.

    SvaraRadera
  8. Så fint du beskriver din ö, Eva. När jag läser din blogg önskar jag mig också en liten ö, där jag kan sitta och skriva. I lugn och ro. Underbart fint, är nog lite avundsjuk på dig, men glädjer mig med dig!

    SvaraRadera
  9. Underbart med en skrivstuga! Du verkar ha det så fint på din ö!.

    SvaraRadera
  10. Monika, du verkar ju bo så inspirerande fint nära havet!

    Eva, kom och hälsa på, vi planerar en bloggträff!

    SvaraRadera