Det var plågsamt att se
Per Hagman i Babel. Det finns ett uttryck på franska - il n´est pas bien dans sa peau - han trivs inte i sitt skinn, ungefär. Så var det med Per. Han kändes så obekväm i rollen, han vred sig och vände sig och ville inte riktigt svara. Jag tyckte så synd om honom. För övrigt gillar jag Jessica Gedin också, min favoritspanare i radio.
Han var så på fel plats i rufsigt tunt hår och skrynklig skjorta. Så rar. Men så uppenbart inte hemma och inte tillfreds i rollen som fd kultförfattare. Så långt från rollen faktiskt som den solbrända pojke han var på omslaget till
Att komma hem ska vara en schlager.
Vill bara tala om att din bok Förfärande är var ängel, nu är beställd till Gävle stadsbibliotek.
SvaraRaderaHälsn. Lena
Lena, tack och stor kram!
SvaraRaderaÄr det inte så att Per Hagman påminner mycket om Ulf Lundell? Och då tänker jag inte endast på att deras respektive debutromaner delade läsarskaran i två läger: ett läger där romanen utsågs till "generationsroman" och ett läger där romanen skylldes för att vara plagiat av amerikanska förlagor. (Ulf Lundell - Jack Kerouac & Per Hagman - Brett Easton Ellis)
SvaraRaderaTill en början sågs ingen av dem som riktiga författare bland litteraturkritikerna.
Tematiska likheter finns också. Till exempel begreppet frihet. "Att leva är att ständigt längta ut" skriver Ulf Lundell.
"Att frigöra sig är vad livet handlar om", skriver Per Hagman.
Ambivalsen inför hemlandet. Per Hagman har faktiskt flyttat ifrån Sverige, medan Lundell mest gjort tillfälliga avstickare utomlands. Men ambivalensen inför hemlandet tycks förena dem. Den ambivalensen är en tillgång i deras respektive författarskap, tycker jag.
Ytterligare likheter tycks vara den där obekvämheten i intervjusituationer, tydligt illustrerat i onsdagens Babel. Hösten 2011 intervjuades Ulf Lundell och även han såg obekväm ut.
Så trots att det handlar om två helt olika konstnärliga uttryck så finns det beröringspunkter mellan Lundell och Hagman.
http://svtplay.se/v/2735919/babel/forfattararkiv__per_hagman
http://svtplay.se/v/2566761/babel/oklippta_intervjuer__ulf_lundell
Tack Magnus, roligt och tänkvärt! Dessutom är de ju båda så pojkaktigt charmiga, busiga och åtminstone i början av sina karriärer med ögonglimt...
SvaraRaderaFinns det någon kvinnlig författare som utifrån liknande egenskaper ges samma självklara plats i media undrar jag helt apropå?
Spontant kommer jag att tänka på Kerstin Thorvall. Hon blev något slags ikon bland unga feminister i slutet av 1990-talet. Yvig, provocerande och sällan comme il faut. Nedvärderad som författare i många år (i större utsträckning än Lundell & Hagman) men till slut accepterad och till och med hyllad av etablissemanet.
SvaraRaderaUnni Drougge. Yvig, provocerande och sällan comme il faut. En yngre variant av Kerstin Thorvall.
Nina Björk. Skrev "Under det rosa täcket" som blev en kultbok bland många unga kvinnor och är sedan dess en tongivande kvinnlig debattör.
Maja Lundgren?