Den perfekta picknicken bloggar några vänner om denna vecka.
Eftersom jag är på ön och saknar den lille mannen så blir det några tankar och bilder från i fjol.
Den perfekta picknicken, det är när han tassar in till mig från sitt hus i arla morgonstund. Hans föräldrar sover.
Vi är tysta för att inte väcka nån.
Så packar vi en korg med allt gott vi kan hitta och smyger ner till bryggan där det finns ett bord.
Vi letar stenar och kastar och vi äter vår matsäck till någon annan vuxen har upptäckt att vi är på rymmen och kommer och ropar: Här är ni ju!
Eller så dukar vi bara varsin bricka och smyger ut på verandatrappan, där sitter vi i solen.
Jag dricker mitt kaffe och den lille mannen mjölk.
Vi äter våra mackor och ler mot varandra och jag tror att ingenting i hela världen kan vara så mysigt som just de stunderna.
Ja det är de mysigaste stunderna! Får uppleva det då och då och nu bara för några dagar sedan när lilla Elsa Dolly smyger sig ner i min säng och vi ligger och pratar innan vi går upp och äter våra hårda mackor med prickig korv och jag dricker kaffe och hon
SvaraRaderaO´boy! Sååå underbart!!
Det är verkligen lycka, Margareta. Vi vet vad vi talar om.
SvaraRaderaMm, Lillasyster och jag har cykelfrukostar. Vi tar med oss frukost och cyklar iväg någonstans. Jätemysigt. En perfekt pick-nick är de enkla picknickarna :-). Kram
SvaraRaderaDet låter helt fantastiskt och såå mysigt. Jag förstår att det är stunder som bevaras väl i minnesutrymmet.
SvaraRaderaGyllene stunder!
SvaraRaderaJa Pernilla, de blänker och strålar i mitt sinne och minne!
SvaraRadera