Sluta Eva, det är sommar än! Det fick jag höra på Facebook när jag sa att jag anade sommarslut och höstbörjan.
 |
| Slutsuttet i den blå sammetssoffan |
Projekt idag: sälja min blå sammetssoffa på Blocket. Vi får se hur det går. Jag blev kär i den, köpte den men den tar för mycket plats. Jag behöver på något sätt luft och ljus just nu. Plats för tankar kanske? Eller för nytt?
På dagarna gnetar jag intensivt med ett manus jag verkligen gillar att jobba på. Det har hänt något med mig. Jag fortsätter skriva och peta med mina historier. Förut ville jag ha ut allting snabbt och hoppades på storförsäljning. Ja det är väl trevligt om böckerna säljer, men det bästa är faktiskt att knåpa med historien.
Så idag ska jag knepa och knåpa, kanske sälja soffan. Kanske vika ihop sommarkläderna.
Är det höst i din almanacka?
Här är det både och. Både härlig sommar på dagen och mörker på kvällarna.
SvaraRaderaOch massor med saker som borde göras.
Samma här! Höst och massor med göra! Almanackan fylls på mer än jag önskar just nu...
SvaraRaderaJag är också inne i stan men egentligen bara för att hjälpa till med barnbarnen. Hade jag inte den här i och för sig kära plikten, skulle jag inte flytta in till stan förrän kanske i oktober.
SvaraRaderaFör min del rör det sig ständigt där uppe i huvudet, men jag är inte typen som slänger ut några invanda soffor - inte heller möblerar jag om så där som jag har förstått att vissa andra gör.
Jag känner också att det är höst. I år ska jag försöka vara kvar i stugan så länge det är tvåsiffrig temperatur ute. Jag har inga projekt som väntar utan jag och Otis tar det lugnt här i skogsbrynet. Lycka till med soffan och med skrivandet!
SvaraRaderaHär är det lite varannandagshöst. jag bor både i stan och o stugan, har inte riktigt bestämt mig än...
SvaraRaderaAlla dessa borden, Eva! Jag letar just nu febrilt efter viktiga papper som tycks ha försvunnit under sommaren ...
SvaraRaderaAnna, det är samtidigt lite härligt att livet rullar på igen kan jag tycka!
SvaraRaderaEnn, det verkar finnas två halvor av mänskligheten, de som möblerar och sen inte rör en pryl och så min sort som har ett ständigt behov av att flytta runt saker
SvaraRaderaEva, det låter fint med Otis. Jag kanske skulle vara lugnare med en liten hund som sällskap.
SvaraRaderaDet är svårt att bestämma sig, Marina. Men jag är nog inflyttad. Dessutom ska vi riva köket på landet och bygga nytt så snickaren vill nog inte ha mig där!
SvaraRadera