lördag 18 juli 2009
Kristian Luuk fick mig både att gråta och skratta, så ska det vara i Sommar
Idag kom äntligen ett Sommar-program med den själ och närvaro jag vill ha. Tack Kristian Luuk, du fick mig både att gråta med din berättelse om din morfar och skratta av lycka när du så fint berättade om din kärlek till din fru och hur ni kommer att åldras ihop, lekande. Rakt och enkelt, inga ironiska krumbukter, kärleksfullt och insiktsfullt, det var riktigt fint!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Jag lyssnade också och känner precis som du. Skrattade även högt åt incidenten med Madonna:
- Hello! I'm Kristian.
- Hello! I'm Jewish.
jaha vad otippat! men får vl lyssna ikväll kanske då!
ellen
Jag har gillat Kristian Luuk tidigare, och idag befäste han sin ställning hos mig. Han är begåvad!
jag älskar med Sommar att bli överraskad av någon jag inte trott jag skulle beröras av...
Visst var han bra! Intelligent, känslig och innehållsrik. När han förklarade sin kärlek till sin fru Carina och rösten nästan brast - då blev jag faktiskt tårögd.
Själv blev jag tårögd när han pratade om att hans morfar skulle komma. äntligen... Och män som på det sättet vågar tala om sin kärlek är jag väldigt svag för
Kristian Luuk är ju liksom jag själv estländare. Själv har jag sen mycket unga år hört hemma på socialdemokratins vänsterkant, men min estniska bakgrund gör det också lätt för mig att begripa, varför så många exilester blev borgerliga, somliga ganska långt ut på högerkanten. Vi ester har nämligen det slags erfarenheter av kommunismen, som historien om Kristian Luuks morfar var ett exempel på.
Skicka en kommentar