I natt drömde jag på franska mellan hostattackerna att jag var La dame aux Camélias som med bruten stämma ropade: "Armand, Armand, oú es- tu?" Det är inte jag på bilden utan Greta Garbo som spelade den rollen på film. Vi brukar yra i vår familj när vi får feber men nu kände jag mig helt snurrig. Hosta hosta feber ont i alla leder, det här är ju avskyvärt. För en vecka sedan studsade jag omkring i Vietnam hur pigg som helst, pigg och glad och inte en krämpa. Dessutom behövde jag inte ens smörja kropp och ansikte som mår så bra i fukten.Och här ligger jag nu som en torr emlig spillra av detta glada jag. Ytterligare ett tecken på att jag ska vara mer i Vietnam och undvika mörker och kyla.
Kanske blev jag extra snurrig i natt för jag läste Isabel Allendes självbiografiska Summan av dagarna. Jag tyckte så mycket om den första delen, läste med pennan i handen och strök för. Men hon tappar allt tempo i andra delen och det är en roddig massa av olika händelser som inte hänger ihop och en oändlig mängd namn. Nej, den boken började bra men slutade platt som en pannkaka. Eller så ska man inte skriva om böcker man läser under en febertopp?
13 kommentarer:
Men stackars dig! Här kommer en varm krya-på-dig-kram! Emma Vall böckerna är nu utlästa och jag måste säga att de var fantastiskt bra! Särskilt den sista, "Stilla flyter ån". Än en gång, jättemycket tack!
Din stackare! Hosta, svettattacker och sömnlösa nätter är verkligen inte något avundsvärt tillstånd, vare sig man är Kameliadamen eller Eva.
Skickar en kärleksfull krya-på-dig-kram och hoppas på snabbt tillfrisknande!
Eva! Tack för kryapåkram - hoppas dina bett slutat klia. Vilka vedermödor vi utsätts för. Kul att du gillar böckerna, nu har du bara Slutpunkten kvar att läsa då1
Pia! Du har väl mått ungefär likadant kan jag förstå, var det svininfluensan? Låter riktigt jobbigt, vill inte ha lunginflammation, extrajobbigt när man har plockat bort mjälten som jag. Kul att du mår bättre nu!
Krya på dig Eva! Kameliadamen lät som ett bra tidfördriv i feberdrömmen. Om någon dag är du säkert på benen igen i din blåa sfär!
Tack Anne, jag vill känna mig lätt och genomkinlig i allt det blåa, motsatsen till hur jag mår just nu, men jag anar en liten förbättring.
Bra böcker och härligt gott te. Då kan du överleva tror jag som hoppas på lugn och god bättring, Eva.
Va? Finns det en till! Den ska jag önska mig i julklapp.
Men vilket datum kommer ni till Östersund? Måste ju boka in det datumet, om det inte redan är bokat med annat. Vilket jag hoppas det inte är!
Te, honung och böcker, det är universalmedicinen!
Jo, vi kommer till biblioteket den 1 december, hoppas vi kan ses! På tisdag och onsdag ska vi också göra lite skolbesök.
Ja, det finns alltså fem Amandaböcker, Slutpunkten är den femte.
Låter som om du skulle behövt någon som tog hand om dig i nättras (så säger man här på Gotland, ett synnerligen användbart ord!), man är inte så kaxig när man mår så skruttigt. Det stärker mig i min uppfattning att vi bor i fel del av världen.
Jag tror aldrig att jag haft feberyra - ännu. Vi får väl se om jag klarar mig i dessa sjukdomstider. Hoppas du mår lite bättre nu!
Jag gjorde misstaget att lyssna på Stieg Larsson-deckare när jag hade hog feber i flera dagar i våras. Allt blev 100 gånger otäckare...
Johanna, det måste ha varit riktigt läskigt att lyssna på deckare när man är i febertillstånd. Allt blir ju så galet ändå när man feberfrossar och yrar.
Var glad att du slipper det, Annika, det är inte kul!
Skulle nog behöva någon som tog hand om mig Maria - om jag inte hade mina döttrar som gör det så fint. Mina män har varit livrädda när jag blivit sjuk och helst flytt fältet tills jag blivit frisk igen, så jag har lärt mig the hard way att bra kvinna reder sig själv. Men visst vore det mysigt med en ompysslare!!!
Skicka en kommentar