På kvällen hade vi ett hjärtinnerligt författarmöte, en grupp barn- och ungdomsförfattare. Vi började prata skräck, där hemma i Olofs och Lenas lugna fina lägenhet. Ni vet hur det är, vi började försiktigt prata om vad som skapar spänning när vi skriver - sen blev det mer och mer läskiga upplevelser.
Nu kommer jag inte att sova, tänkte jag. Men sömnen är nyckfull. Ellen halvsov redan när jag kom hem. jag kröp ihop i sängen - och sov drömlöst hela natten.
Undrar var skräckdrömmen natten innan kom ifrån?
Och jag undrar varför jag efter flera år av till synes drömlöst sovande har börjat drömma så igen?
Vad är det för dörrar mitt undermedvetna vill öppna?
2 kommentarer:
Drömmar tror jag är viktiga att lyssna på och jag tror att de har något att säga oss. Vad det är, är inte helt lätt att förstå. Vårt undermedvetna hjälper oss att bearbeta vår vakna verklighet. Med lite träning så kan man tyda de flesta drömmar man har och jag har hört någon säga att vi tyder våra drömmar bäst själva.
Visst är det spännande, Anneli. Jag lärde mig på en drömkurs en gång att inte förrän vi är beredda att ta emot drömmens budskap kommer vi ihåg vad vi drömt.
Skicka en kommentar