Mitt smultronställe i världen. Under de torra löven finns blåsippor, små tussilago. Idag krattade vi inte. Vi bara njöt. Nja, vi målade en grindstolpe vit. Annars vandrade vi bara omkring och tittade. Vi längtade inte till sommaren, vi var i våren och vi njöt.
6 kommentarer:
elin
sa...
å vad fina bilder! precis, det var mysigt att bara vara i våren..
Efter en fantastisk film The Pianist, som skakar om ordentligt,behöver tänka på annat, öppnar din blogg, och då kommer min längtan till samma ö - Skogsö. Fick telefonsamtal att båda döttrarna med barn varit där i dag och njutit. Äldsta barnbarnet, Minna, hade utropat "Åh, jag är så lycklig!" Nu ska jag sova och drömma om ljuset och dofterna på vår sagoö och ser fram emot att bara vara där - och njuta! Gonattkram från Kerstin
Ja det är så fint, Eva och Kerstin. Jag känner som Minna när jag kliver iland från båten och går grusstigen upp mot det hus jag haft ända sedan min son var sex månader. Och jag lovade mig själv igår att mer vara i den stund som är därute. Inte fokusera på det jag borde göra utan vara där jag är och acceptera. Då händer saker av lust inte plikt. Grindstolpen har vi inte målat på 34 år. Men igår... Förresten bra Kerstin! Du kunde, jag visste det.
6 kommentarer:
å vad fina bilder! precis, det var mysigt att bara vara i våren..
Ska lära mig av det, försöka vara mer i nuet och inte jaga så mycket framåt.
Riktigt fin dag!
Vilket underbart ställe det ser ut att vara! Förstår att du njuter där.
Efter en fantastisk film The Pianist, som skakar om ordentligt,behöver tänka på annat, öppnar din blogg, och då kommer min längtan till samma ö - Skogsö. Fick telefonsamtal att båda döttrarna med barn varit där i dag och njutit. Äldsta barnbarnet, Minna, hade utropat "Åh, jag är så lycklig!"
Nu ska jag sova och drömma om ljuset och dofterna på vår sagoö och ser fram emot att bara vara där - och njuta!
Gonattkram från Kerstin
Ja det är så fint, Eva och Kerstin. Jag känner som Minna när jag kliver iland från båten och går grusstigen upp mot det hus jag haft ända sedan min son var sex månader.
Och jag lovade mig själv igår att mer vara i den stund som är därute. Inte fokusera på det jag borde göra utan vara där jag är och acceptera. Då händer saker av lust inte plikt. Grindstolpen har vi inte målat på 34 år. Men igår...
Förresten bra Kerstin! Du kunde, jag visste det.
Vad fint Eva! Förstår att du njuter fullt ut. Och den randiga tröjan är med ser jag... :-)
Skicka en kommentar