Idag hämtade vi Ellen på Arlanda och vad det känns skönt att hon är hemma igen. Nu börjar våren, tänker jag och ser hoppfullt att isen smält igen på gatorna. Elin ska komma hem från Rom också. Sen finns det så mycket som jag vill göra, så många planer som jag vill förverkliga.
Just nu har dock ett tryckeri som jag för evigt kommer att förbanna förstört mitt vanligtvis fridsamma och lugna humör. Jag ska inte fördystra er kväll med att tjata om det. Men jag är så arg att jag nästan spricker - och behöver faktiskt tröst! Finns det någon som har något trösterikt och glatt och lugnande att säga mig?
5 kommentarer:
När det är som mörkast är ljuset nära! Eller som min kära mor alltid sa "Efter regn kommer alltid solsken". De orden står nu på hennes gravsten. Vad har du för tryckeri och problem? Kram Kim
Det blir bättre i morgon. Och ljuset återvänder.
Den enda tröst jag har att ge är att du får känna dig arg och ledsen. Låt dig få känna det så går det över om en stund! Kram!
Jag kommer och lyssnar på dina förbannelser och vedermödor imorgon.
/inga
Kim, tack för dina ord, jag skriver och berättar för dig!
Eva, så blev det!
Anne, jag tillät mig att vara förbannad. Nu känns det bättre.
Inga, ska bli kul att ses!
Skicka en kommentar