Kom i morse att tänka på att jag gått fyra olika chefsutbildningar. Det var under mitt liv som journalist. En var ganska flummig men härlig om att hitta sin inre ledare, det var på ön La Gomera. Två kurser om att bli chef, båda på Lanzarote. En fjärde i Stockholn på JMK om att bli chef inom media. Under alla dessa fyra kurser kom jag fram till en sak: Jag vill inte vara chef. Jag vill inte bli ledare. Men jag vill gärna bestämma.
De fyra kurserna bidrog till att jag hoppade av chefsjobbet jag hade och blev en fri själ som inte behöver en massa ansvar för ett företag/en organisation. Att få tala bara i egen sak, inte ha ansvar för en organisation, var en obeskrivlig lättnad.
Nu är jag chef bara över mig själv, det är nog så jobbigt, jag lyder inte och jag vill så många olika saker. För många.
Jag är ganska svår att tampas med - tur att jag gått chefskurser :)
5 kommentarer:
Jag håller absolut med, det bästa är att få bestämma utan att på något vis ha en chefsposition med andra under, utan det kan räcka nog så gott med att bestämma över sig själv.
Vilka exotiska ställen att förlägga chefskurser på! Själv åker jag till Ekerö. :) ibland tänker jag att jag inte vill vara chef, men jag kan liksom inte låta bli att leda och organisera. Kanske för att jag är stora syster? Och kanske därför mina män varit lillebror ...
Marina, det är svårt att hitta balansen - vilja bestämma och inse att då måste du också ta chefsjobbet, annars för du inget inflytande. Jag valde att hoppa av och bestämma själv. Fattigare men friare.
Annika, storasyster är minsann jag också, och jag har svårt att ta bli att bestämma och leda. Men det är en befrielse just nu i alla fall att inte göra det. Ändå beror ju mycket på sammanhanget. I en bra sund organisation vars värderingar man tror på är det lättare att vara chef, tror jag.
Nä det blir nog inte så lätt att vara chef med mig som anställd.
Jag vill inte vara chef, men jag vill gärna vara med och ha inflytande.
Skicka en kommentar