 |
| På väg |
Jag borde somna om, men jag är pigg. Ingen snarkar i sängen intill mig, det finns ingen jag stör om jag lodar runt mitt i natten, gör kaffe, lyssnar på min egen franska Spotifylista.
Jag flyttar, sorterar och kastar. Kanske har jag vaknat igen efter en ovanligt grå höst. Kanske gör jag plats för nya tankar, nya planer.
Det finns för mycket saker omkring mig som stör. Jag vandrar igen och igen till grovsoprummet, jag kastar gamla papper i papperssoprummet.
Men hur jag rensar så minskar inte högarna. I stället uppstår nya, jag fick för mig att äntligen få ordning på bilderna, mina gamla foton. Nu ligger de överallt i stället för annat jag kastat.
Jag ser framför mig den perfekta ordning i mitt hem
som ska ge mig ro att tänka nya tankar.
Men jag kanske inte är en sån som skapar ordning omkring mig?
Jag kanske skapar kaos i stället.
Det kanske är där mina nya tankar ska formas.
I det kaos jag skapar när jag strävar efter ordning
16 kommentarer:
Precis så tror jag att det är!
Tack för stöd Cruella!
Det ligger något väldigt väsentligt i kaos. Ur kaos stiger oftast det bästa upp, i kaoset hittar man hem. Jag tror fullt och fast på att det är då , när man känner det som mest kaotiskt som under vilken förlossning som helst, som det börjar hända bra saker.
Något föds!
Lycka till Eva i din skapelseprocess!
Pettas, jag vill tro på dina hoppfulla ord! Snart närmar jag mig mina övergivna manus :)
Mm, jag tror att folk är olika och har respekt för det. En del behöver ordning, andra som jag, behöver inte det för att skapa. Däremot behöver jag "röra runt ibland" och göra mig av med det som jag inte ska släpa på längre men det behöver absolut inte betyda att det blir bättre ordning ;-). Möjligtvis lite bättre överblick över Kaoset. Jag tillhör nog dom som inte skulle få den rätta trivselkänslan om allt låg på sina platser. Jag tänker som Pettas att en viss del Kaos är det i varje kreativ skapelseprocess. Kram
Så tänker jag ofta…att tänk när alla lådor är städade, i alla garderober hänger kläderna snyggt och prydligt, inga saker framme som inte ger positiv energi etc etc… tröst finner jag i din tanke att det kanske är i kaoset som jag fungerar bäst och mår bäst…trots allt!
Jenny, jag rör också runt. "Det är så trevligt hos dig även även om det alltid är stökigt" brukade en vän säga till mig.
Jag tänker ibland att det är själva sjutton att jag har så obeskrivligt svårt att lägga tillbaka en sak jag tagit fram på samma plats där jag tog den. Konstigt! Kram
Margareta, jag har just sorterat alla min tröjor på ett nytt tjusigt sätt. Älskar att titta in i garderoben men vet att ordningen kommer att raseras inom kort. Just nu är det fint. Mest blir jag galen på morgonen när jag ska iväg och inte hittar mina sker. Det är dumt för det är tidsödande. Annars är det nog bara att inse att jag är en kaosperson.
Jag känner igen det så väl, det tycks omöjligt att skapa ordning, hur mycket man än försöker. Kanske är det så det ska vara?
Jag är helt övertygad om att du har ordning i ditt kaos!
Hittade precis till din blogg och känner igen mig. Lite så här är det för mig och mitt skrivande också.
Anneli - jag antar att många prylar inte går ihop med väldigt städat. Men jag förstår bara inte hur vissa kan ha så undanplockat.... Skönt att höra att flera känner detsamma!
Marina, du har så rätt, i detta kaos finn en alldeles egen ordning :)
Ewa K. Intressant att du känner igen dig. Jag har också märkt att när jag ska påbörja ett skrivprojekt då måste jag städa först och skapa i alla fall en illusion av ordning :)
Jag tycker jag läst något liknande inlägg av dig tidigare ...
Inte för att därmed påstå att du är tråkig utan för att jag nickar igenkännande: nu laddar Eva om ...
Cecilia ... du har så rätt. Men det är väl sjutton vad lång tid det tar att ladda i år ...
Skicka en kommentar