Jag såg filmen Coco livet före Chanel häromveckan och tänkte jag skulle skriva några rader. Den är ett bra tidsfördriv. Vem vill inte se en skildring av en stark kvinna som mot alla odds går från fattigdom till att bli härskarinna över modet? Som går sin egen väg. Vi får se hur hon odlar sin enkla raka stil, bort från modet där kvinnor skulle se ut som maränger, snörda och iklädda opraktiska kläder. Men vi får också se väldigt mycket av just dessa miljöer och Audrey Tautou tittar storögt på allting. Och jag tittar på henne, men inte känner jag så mycket? Det är ändå som om filmen fastnar i att vara yta. Det finns ju en fascinerande skildring där någonstans som väntar på att bli berättad, en skildring där inte hennes liv som "hålldam" skildras fullt så okomplicerat till exempel. När jag tänker på filmen så blir den för mycket marängtårta för mig, för sött. Chanel skulle ha rensat, renodlat, dramatiserat - om det gällt kläder.Men visst är kläderna och miljöerna vackra att titta på. Det räcker bara inte för att göra det till en riktigt bra film.
3 kommentarer:
På måndag blir det min tur att ta en smakbit av marrängtårtan, det går liksom inte att låta bli. Bra dock att skruva ner förväntningarna.
Jag var så positiv direkt efter filmen men när jag sedan tänker på den så finns inte så mycket kvar - jo en del frågor. Ska bli kul att höra vad du tycker!
åh jag kan verkligen tänka mig att den är så! vilken otroligt bra recension!
le boeuf
Skicka en kommentar