Gerard Depardieu möter i rollen som snäll - men ansedd som lite korkad - den bildade läsälskande kvinnan Margueritte, 95, spelad av Gisèle Casadesus där de sitter på en parkbänk och matar duvorna. Hon läser högt ur t ex Camus Pesten för honom och filmen är en lovsång till läsande men ställer också frågor om vad bildning i djupaste mening är - och också hur bildningssnobberi kan vara förtryckande.
Det fanns många trådar att diskutera för oss medan vi åt vår vietnamesiska mat.
Vi var eniga om att den påklistrade kärlekshistorien med en vacker ung busschaufför var ganska onödig och en eftergift åt idén att Depardieu måste vara en förförare. Uppriktigt sagt hade jag älskat att det i stället blivit en kärlekshistoria mellan Depardieu och Casadesus men filmen sitter fast i konventioner och det är klart att det ska vara en ung vacker kvinna som faller för den betydligt äldre mycket knubbige Gerard, herre gud han är ju fransk films Förförare Nummer Ett. Nu är jag ironisk och man kan ironisera kring den här filmen som förvisso också är sockersöt. Men i stället låter jag mig dras med. Det är en film som fick oss att le, både inombords och mot varandra.
8 kommentarer:
Tack för den fina recensionen, tror inte den kommer till Gävle dock... ska se efter :-)
Anne! Vad roligt att höra av dig och vilken fin bild på dig. Den gör mig lycklig.
Det verkar som om filmen går så bra nu i Stockholm så kanske smyger den sig upp till Gävle också. Kram!
Såna filmer finns det alldels för få av. tack för tipset! Jag ska hyra den när den kommer på DVD :)
Härligt med en film som gör en lovsång till läsandet. Som du säger hade det varit mer intressant med en förälskelse mellan den store förföraren och den gamla damen.
(hmmm, han har visst lagt på sig ganska många kilo, den store förföraren!)
Den här filmen vill jag se!
Även vi såg den i eftermiddags och tyckte mycket om den! Jag antar att du var på Victoria? Vi var på Sture... :)
Trillingnöt, det r en perfekt film att mysa hemma med!
Se den Monika! Och visst går tiden snabbt när den nyss unge förföraren nu är en knubbig 63-årig. Den makalösa rösten har han dock kvar.
Annika, visst såg jag den på Victoria. "Huvudet i träda" tror jag den heter direktöversatt från franskan! Var tvungen att slå upp det:)
Blåsjuk älvdalsbo önskar både middag från Nem Nem och fransk biofilm. Fick istället andas finsk luft och äta finsk mat. Så kan livet bli.
Tack för tipset. Kanske något att visa på skolan. Ska se den själv först. Verkar vara en film helt i min smak.
Skicka en kommentar