Hur är tillståndet egentligen i ett land där befolkningen verkar må så illa?
måndag 25 april 2011
Men hur sura kan fransmän egentligen vara och vad beror det på?
Just idag är det lite regnigt på Korsika. Jag vet inte om det är det som gör lokalbefolkningen så fantastiskt sura att de lever upp till alla fördomar om fransmän jag alltid hört men alltid bekämpat? Men idag blir jag beklämd. Först kyparen på caféet som vägrar ge oss en meny: "Varför ska ni ha en meny, vi har kaffe, te, vin, etcetera", sa han surt och vi gick. På bageriet frågade vi vänligt vad en kaka innehöll. Expediten stirrade med svarta arga ögon på oss och svarade: "Eftersom jag inte kan ert språk kan jag inte säga det." Det blixtrade till i mig och jag svarade: "Eftersom jag talar ert språk kan ni förklara på franska vad det innehåller." Hon gäspade och svarade surt: "Mandelmassa". Jag köpte ingen kaka men jag blir förvirrad. Är det för att jag nyss varit i Rom och blivit så vänligt bemött som jag nu ser vad jag inte velat se? Är det för att jag blundat för denna otrevlighet och denna självgoda attityd i Frankrike som många vittnat om som jag nu blir bestört och beklämd?
I en scen i filmen French Kiss försöker Meg Ryan vara trevlig mot en man i en hotellreception i Paris för att få en upplysning - hon blir bara snorkigt bemött tills hon skriker, då får hon den upplysning hon vänligt bett om. Vi har skrattat åt den scenen och känt igen oss, döttrarna och jag - men ändå inte riktigt hållit med. Efter dagens händelser i Ile Rousse är jag skakad. Det är ett så extremt otrevligt bemötande, det kan inte bero på att det är mycket turister här, för det är det inte. Det beror inte på språkförbistring för jag pratar flytande franska och försöker vara vänlig - vad betyder då denna otroliga ilska, denna surhet man blir bemött med?
Hur är tillståndet egentligen i ett land där befolkningen verkar må så illa?
Hur är tillståndet egentligen i ett land där befolkningen verkar må så illa?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
14 kommentarer:
Intressant!
När det gäller fransmän som skäller ut oskyldiga turister i t ex Paris så har jag tänkt att de ger igen på oskyldiga, pennalismen som deras föräldrar utsatt dem för som barn (efter allt elände jag sett på playan under alla somrar i Bretagne, där vi rasande blev vittnen till hur de behandlade sina skräckslagna barn - tvingade dem i vattnet etc). De vågar inte ge igen på föräldrarna. Men har också märkt att de kan inte var på samma nivå, utan ska antingen tryckas ner eller trycka ner. Så på senare år har jag börjat skälla ut otrevliga fransmän utan känsla för service, riktigt kul är det har jag upptäckt, "C´est scanadeleux, votre sense de service est une vrai catastrophe!" och då blir de så fjäskiga att jag börjat skämmas och nästan föredragit hur de var innan d v s snorkiga...:-)
Nämen fyy :(
Hoppas du bara haft otur. Jag har inte varit jättemycket i Frankrike men några gånger och då möttes jag bara av trevliga / neutrala människor, så det kan i alla fall inte vara alla, överallt... Men det förstod du nog själv :D
Jag har tack och lov aldrig blivit illa bemött när jag har varit utomlands men nog skulle jag reagera som du om jag någonsin skulle bli det.
Jag är en språkmänniska men franskan fick jag ge upp: Jag vet inte om det berodde på intresse eller att jag tyckte att det var för svårt men efter halva steg 2 på gymnasienivå rann det hela ut i sanden. Men vilket vackert språk det är!
Johanna, jag skrattade gott! Kan riktigt se dig ryta till. Anledningen att jag skrev var att folk igår var så massivt otrevliga, kanske blir de trötta vid tanken på att turisterna nu börjar komma, inte tycka om turist.... tycka turist trist :)
Maria-Thérèse, jag har vant mig vid det mesta i Frankrike, men butterheten igår var för mycket, annars brukar jag inte instämma i gnäll på otrevliga fransmän för dom flesta är ju gulliga!
fy vilka surisar. det är så tråkigt med den där attityden. jag har bemötts på samma sätt många gånger.. och det är onekligen en annan sak att vara i Rom. Visst finns det massor av trevliga fransmän, men det är ändå inte heller ovanligt med snorkiga kommentarer från kypare och "servicepersonal". Jag blev också utskälld på ett bageri en gång bara för att jag frågade vad något var! Trist!
Elin, jag minns din batalj med en fruktansvärt sur kvinna i en tidningsaffär.... ja det är trist!
Annika, jag blir nog extra ledsen eftersom jag tycker så mycket om Frankrike och om det franska språket!
Inte så kul, nej. Fast jag har inte upplevt det sedan jag var ung och talade franska ganska dåligt plus att jag förstås inte hade någon pondus - och sånt uppskattar och förstår fransmän sig på, även om man själv känner sig helt burdus när man går på, avbryter, höjer rösten i stället för att släppa ordet och så vidare.
Man får tuffa till sig, men då är å andra sidan skadan redan skedd. Servicepersonal jobbar förstås med rätt usla villkor, låga löner och inte sällan ganska skitaktiga chefer. En hård bransch föder otrevlig personal, känns logiskt.
Ja, inte är det kul med snorkiga människor när man försöker vara artig och trevlig. Jag undrar också varför de lägger ner så mycket kraft i sin arrogans.Måste bero på hur de har blivit behandlade under sin uppväxt tror jag.
Det var ju korsikaner som var otrevliga, inte fransmän, det är skillnad det! :)
Kan trösta dig med att franska kypare är precis lika otrevliga mot infödda som mot turister. Kypare är helt enkelt ett otrevligt släkte, i Frankrike i varje fall... När det gäller bageridamen så är hon ett mysterium. Jag gissar att hon helt enkelt var avundsjuk på er som var snygga och lediga!
Jag glömde nämna att jag fullständigt älskar filmen French Kiss. Jag ser högst 1 film / år men den här jag sett minst fem gånger och om någon skulle fråga mig rakt ut vad det beror på så skulle jag inte kunna ge något bra svar. Förutom att jag avgudar Meg Ryan, några av replikerna är helt underbara och jag har skrattat på precis samma ställe varenda gång, miljön är fantastisk men det som inleder filmen är ändå det bästa: Ryan i flygsimulatorn.
Underbart!
Annika kul att höra att du också älskar French Kiss, en av de bästa feelgood-filmer jag vet!
Annika jag försöker absolut nuförtiden att inte ta otrevligheter personligt utan söker också anledningen till uppförandet i den otrevliges sorgliga liv.
Eva Granne, ja man har ju sett ett och annat barn blivit örfilat på franska restauranger!
Cruella, absolut, du har rätt om sorgliga arbetsvillkor! Men kontrasten denna gång blev som sagt så stor efter det vänliga bemötandet i Rom överallt!
Jag har inte varit i en sådan språksituation men det är inte första gången jag hör att fransmän ska kunna vara så där snorkiga. Filmen French Kiss (som jag för sett massa gånger, älskar den!) har ju underbara scener när Meg skriker åt snorkiga portieren! Men jag kom att tänka på något nyligen. Jag frågade färdtjänstchauffören om han inte kunde köra lite längre fram, det var svårt med backen för mamma, vi står utanför bilen hon kommit i och han har bara stigit ur, öppnat dörren och nonchalant lutat sig mot bilen och vänder mig ryggen. Jag framhärdar, han svarar inte till slut frågar jag varför han inte ens svarar mig. Jag har inte lust säger han. (I den stunden fick jag våldsfantasier kan jag tillägga, blev så otroligt arg!)
Jane, en till French Kiss-fan! Kul.
Men när jag läser om chauffören som inte svarade för att han inte hade lust så blir jag så arg att jag nästan gråter. Det finns ingen ursäkt för hans uppförande. Hopas du inte nöjde dig med att bli rasande arg utan gick vidare!
Skicka en kommentar