Ellen ligger utsträckt i soffan i mitt arbetsrum och skriver sin uppsats i ekonomisk historia, jag sitter vid skrivbordet och skriver olika saker.... kanske en aning splittrat just idag men så måste det få vara ibland. Vi lyssnar på min franska Spotifylista.
Igår grubblade jag hela dagen på vilken skuld karaktärerna i min och Annicas nya roman Nog släpar med sig genom livet. Det är spännande att tänka på. Först har vi beskrivit deras fasader, vilka de tror att de är, vilken bild de vill visa världen. Nu grottar vi oss in i dem och ser deras innersta hemligheter och allt det de inte vill visa. Tur att jag inte är en romanfigur som någon får rota i!
2 kommentarer:
och rätt vad det är så råkar man läsa en bok där man undrar om någon faktiskt rotat i en...
igenkänningen blir läskig.
kram E
Hej Eva
Javisst är det skönt att våra liv inte viks ut så som vi låter göra med våra romanfigurer!
Du har en alldeles speciell sak att hämta på min blogg: http://kim-m-kimselius.blogspot.com/2011/11/en-karleksfull-bloggutmarkelse.html
Kram Kim
Skicka en kommentar