Idag ska jag bara vara glad. Jag och flickorna S ska äta fisksoppa och dricka vin. På bilden från i lördags är vi på väg till Kärrtorp för att se Den goda människan från Sezuan.
Men E packar sin väskor igen i kväll och i morgon står jag där i hissdörren, försöker låta bli att gråta och ser henne svepa iväg med sin packade väska till ett nytt jobb i ett inte helt lugnt land. Hon är fantastisk.
Men tomt blir det i hemmet.
6 kommentarer:
Det är svårt att inte önska att flyget ställs in. Hoppas att ni får en härlig dag att tänka på.
Kram.
Tack ni fina Evor som förstår precis hur jag känner!
Minns när min son Tobbe flyttade. Han gick i väg med en stor bal toapapper som Christer köpt! och han skulle ändå bara flytta till Nynäsvägen, men jag gick in i hans rum och satte mig på golvet och grät. Men allt blev bra och det blir det också för dig är jag övertygad om!
Margareta, jag minns också hur jag satt i sonens rum när han flyttade till Göteborg, jag grät. Den här gången är väl saknaden blandad med oro också men hittills verkar allt bra i Bamako. Får lust att åka dit... men än avråder UD.
och så blev det så bra här!!! Du borde komma, sista minuten!!!!!!!!
Men ja klart, om UD fortsätter avråda kanske det inte är så bra. Men det är ju så lugnt och trevligt i Bamako.
Fin bild på oss :)
ellen
Skicka en kommentar