Inget överflöd för det hade vi inte, men kärleksflöde.
När jag var liten fick jag varje år min docka Lena i julklapp. Hon försvann mystiskt på resa strax före jul, dök upp i paket med nysydda kläder på julafton.
Jag hade bara en docka, Lena hette hon, det har jag berättat tidigare. Jag funderade ibland på att man kanske skulle önska en docka till, men jag insåg att då skulle Lena bli ledsen så jag levde i mitt monogama dockförhållande.
Hon finns kvar, Lena, men celluloiden är lite skadad så hon ligger förpackad i en garderob och får inga nya kläder. Har bara en av de klänningar min mamma Gulli sydde till henne.
