Vänlighet som värmde en mörk kall kväll

Jag var frusen i går kväll halv tolv och backen ner mot mig är så mörk, jag tar bussen den sista biten, tänkte jag. Den skymtade i backen, röd och varm, men med skylten Ej i trafik.
Mitt hjärta sjönk, jag började gå. Då stannade bussen, dörren öppnades och en snäll chaufför ropade: Du ser frusen ut, vill du åka?
Gissa om jag blev glad.
Steg in i bussen och satt där ensam.
Vart vill du åka? sa den snälla busschauffören och körde förbi sitt garage, ända fram till hållplatsen precis utanför min port och släppte av mig där.
Jag blev glad och varm, till kropp, hjärta och sinne.
Så ville jag vi alla vore mot varandra.