Pank på pengar, rik på läsning efter besök på Stockholms Litteraturmässa

Mina fynd idag på Stockholms Litteraturmässa

Nu har jag varit på Stockholms Litteraturmässa och fyndat böcker. Litteraturmässan äger rum för första gången idag  i Kulturhuset. Det är bara att ila dit och fynda böcker från förnämliga förlag till förnämliga priser.
Självklart är mitt favoritförlag Ordberoende förlag där med massor av författare och böcker. Stor entusiasm i montern. Och fina böcker.
De böckerna har jag ju redan, så jag gick till några andra favoritförlag. Den enastående snygga kassen på bilden köpte jag hos Sekwa (Sous les pavées la plage får den mig att tänka på, ett av mina favoritcitat från Paris 68 Under gatstenarna finns stranden)
Sedan vidare till en efterlängtad bok hos fina Bucket List Books där jag köpte Simone de Beauvoirs Misstag i Moskva, översatt av förläggaren själv, Helén Enqvist,  med så snyggt omslag. Och säkert spännande innehåll.  Där köpte jag också Torun Börtz  När sista dörren stängts. Och dessutom några synnerligen fina reseböcker om Rom, Neapel och Florens.
På bror Johns rekommendation köpte jag också Kärleken av Marguerite Duras.
Nu är jag pank på pengar men rik på läsning.

Förläggare och författare som berör

Ewa, Disa, Britta, Åsa, jag Eva, Pia, Birgitta, Charlotta och Pebbles skålar för Ewas förlag

Jag har väl länkat då och då till mitt förlag, Ordberoende förlag. Det startades av Ewa Åkerlind som står längst till vänster på bilden, i ljuset, så hon är lite blek. Det är hon inte i verkligheten utan hon är synnerligen färgstark.
Hon funderade för några år sedan på vad hon verkligen ville i livet och det var: Starta förlag.
Så det gjorde hon.
Älskar sådant mod.
Hon gick helt på egen känsla, valde böcker att ge ut. Det har gått bra, men det kräver ett otroligt arbete.
Nu i helgen togs ytterligare ett steg.
Ordberoende förlag invigde under tjo och tjim sina nya lokaler i Stockholm.
Medverkade gjorde ett helt gäng författare.
Entusiasmen är påtaglig, viljan att hjälpa varandra också. Det är kul. Samarbete gillar jag. I synnerhet i en bransch där konkurrensen är hård är det så roligt att se hur naturligt vi alla samarbetar och stöttar varandra. Länkar inlägg, går på varandras releaser, stöttar varandra.
Jag gillar det!

Britta, Charlotta, Anne-Lie, Eva, Disa, Pia, Birgitta, Lena, Ewa

Uppstickare som vågar - både när det gäller kläder och böcker

Fina Sofia Karlsson spelar bland Heart of Lovikkas kläder

Alla dessa stora tungrodda företag, om det så gäller  förlag eller klädkedjor ... visst blir det lite likriktat?
Jag älskar uppstickare, det är väl sådan jag är.
När jag började ge ut barnböcker var det på ett då djärvt förlag som vågade satsa lite annorlunda.
Idag gillar jag mitt förlag Ordberoende förlag som är ett riktigt tufft uppstickarförlag med stora ambitioner, drivet av ägaren Ewa Åkerlind som brinner för att ge ut böcker som berör.

När det gäller kläder gillar jag också uppstickarfirmor som är annorlunda. Till exempel Heart of Lovikka som drivs av Sofia Hagelin och gör de mest fantastiska stickade kläder för hela året. De har inspirerats av stickteknikerna i den lilla byn Lovikka i norra Sverige.
Igår var jag på ett litet event på ett galleri i Stockholm där man kunde titta på vårens vackra stickade kläder.
Extrabonus var det att Sofia Karlsson, en sådan oroligt fin musiker spelade och sjöng och hennes musik passade så bra till kläderna, inspirerade av midnattssolen och de ljusa sommarnätterna i norr.
Väldigt vackert men tror ni inte att det ändå var en japanskinspirerad svart klänning som följde med mig hem?

Sofia och Sofia (Hagelin och Karlsson)

Så kom vi på att kalla böckerna om livet 60plus för mappie-lit

• 
  

  • Jag älskar att ge ut min nya roman på ett fräckt och roligt uppstickarförlag,  där man har kontakt direkt med sin förläggare.
  • Ewa Åkerlind på Ordberoende förlag lyssnar på idéer, älskar att spåna, är snabb. I somras läste hon mitt manus till "Om ni inte börjar leva gör jag slut". Gillade det. Nu kommer min skröna ut inom ett år. Det är härligt. "Men vad är det för genre?" undrade Ewa. Så här chattade vi i juli:
  • 

    2015-07-7 09:30

    Ewa Åkerlind
    

    Hur gamla ska personerna i romanen vara ungefär?
    

    Den är ju kul!
  • 

    2015-07-7 09:42

    Eva Swedenmark

    • Jag tänker mig omkring sextio sextiofem..., 58+ nånting och skulle gärna fortsätta skriva om dem
    • 

      2015-07-7 09:43

      Ewa Åkerlind
      

      Ja! En serie
      

      Fler böcker
    • 

      2015-07-7 09:43

      Eva Swedenmark
      

      Det var lite så jag tänkte
• 

  2015-07-7 09:44

  Ewa Åkerlind
  

  Perfekt
  

  Vad kallas den genren? Chic lit? Feel good? Tant litt?
• 

  2015-07-7 09:52

  Eva Swedenmark
  

  Bara inte tant!!!! Mappie lit ? Mappies är ju ordet Amelia använder. Feel good för mogna mappies ..,, typ
  
• 

  2015-07-7 09:54

  Ewa Åkerlind
  

  Mappie lit låter bra
• 

  2015-07-7 09:57

  Eva Swedenmark
  

  Mappie lit är ju lysande!
  

  
  PS Jag har fått frågan om vad ordet mappie betyder. Det har funnits i tio år nästan, ordet myntades när #Amelia drog igång arbetet med en tidning för målgruppen 50+. Det som blev #mmagasin. Vad skulle målgruppen kallas? Seniorer, silverkvinnor lät för trist. Claes Blom kläckte ordet mappie för den generation som kände till hippies och yuppies. Mappie: Mogna, Attraktiva Pionjärpersoner som ser livet som en oändlig möjlighet

En mångbottnad roman som lever vidare

En roman om organdonation ... och du är helt uppslukad? sa dotter E2.
Helt uppslukad är sant. Men den roman jag läste är så mycket mer mångbottnad och rik. Jag sträckläste Charlotta von Zweigbergks roman Alla delar av dig  på Ordberoende förlag där organdonation är ett tema men det mer handlar om  uppslukande kärlek, kanske besatthet, och även sorg. Och en otrolig vilja att öppna sig för livet och inte ge upp.

När det gäller organdonation så tror jag att jag delar dåligt samvete med många. Vi är positiva men har inte tagit steget. Det gör man efter att ha läst denna bok. En kollektivroman där författaren så inträngande och fint visar vad det betyder i livet att kunna få hjälp att leva vidare.

Handlingen är spännande som en thriller och jag vill inte spoila.
Men sex människor ensamma på en vacker enslig ö i Stockholms skärgård, tidig höst. De tittar tveksamt på varandra: Vad är vi för grupp egentligen? Vad väntas av oss? De blir inte mindre nervösa av att forskningsledaren blir allt mer spänd och stressad. Vad håller han på med. Och vad är det för märklig attraktion som uppstår mellan honom och en kvinna i gruppen?

En berörande bok, viktig också. För  efter att ha läst den finns frågan kvar i mitt huvud: Kan du tänka dig att ta emot ett organ från en annan människa? Om du kan det så är det väl självklart att du också fyller i ett donationspapper.

Alla delar av dig är  en feel-goodroman om liv och död med ett otroligt viktigt tema. Kärleksfulla, flerbottnade porträtt visar att det ligger mycket kunskap och research bakom romanen. Människorna i den lever vidare i många bemärkelser - i boken, i mig.

Nu läser jag Människohjärtat - sakta, och njuter

Nu läser jag Människohjärtat av Jón Kalman Stefànson.
(Weyler förlag, översättning John Swedenmark). Den har jag väntat på. Fortsättningen på de magiska vackra böckerna om pojken från Änglarnas sorg och Himmel och helvete.
Läs dem!
Citat: "Det var en gång, men inte nu längre. En gång var jag ett barn. En gång var dagarna sagoslott. Sen sjönk de ner i en mörk skog och försvann, vi stod och såg det ske. Vi lät det ske. Vi lät livet gå i stå, bli tungt. Varthän ska du, liv, var finns du, glädje?"

Det är alldeles hänförande vackert och märkligt skrivet. Jag läser sakta och njuter.
Vad läser du?

Ny fantasifull bok att utforska med barnen

Milton och jag har om och om igen läst en så fin bok under julen Memmo och Mysen söker efter färger  av Emma Virke, utgiven av Alvina förlag - ett väldigt intressant förlag upptäcker jag då jag forskar lite mer om boken som vi båda gillar.
Den ger mycket att tala om, är väldigt fint illustrerad och väcker frågor och fantasi. Jag ser att den är avsedd för sexåringar men det fungerar utmärkt med en nyfiken nästan treåring.
Vad glad jag blir när jag upptäcker ett nytt förlag med stor ambition och intressanta tankar och med en klar inriktning på nyskapande bilderböcker.
Alvina förlag ska ni komma ihåg!
Gå gärna till hemsidan och läs den spännande bakgrunden till hur förlaget valt sitt namn: Alvina, den av alla älskade.

Grattis till Tranan som ger ut Mo Yan

Mina favoriter blev det inte  - men en intressant kinesisk författare som jag ser fram emot att läsa. - jag har redan beställt en av hans böcker., Vitlöksballaderna.
Väldigt roligt att han är utgiven av Tranan, det förlag som är bäst i landet på att ge ut författare från hela världen - författare från Afrika, Asien, Latinamerika som annars inte haft en chans att bli utgivna.
Det är en fantastisk litterär kulturgärning det lilla förlaget gör och därför är det så extra roligt nu med ett Nobelpris.
Grattis Tranan, ert outtröttliga arbete har burit frukt!

Fin filmkväll med En enda man

Vi hade filmkväll hemma och äntligen såg jag Tom Fords En enda man med Colin Firth i huvudrollen, han spelar så känsligt, så bra. Boken kom för några år sedan i Sverige. Filmen bygger ju på Christopher Isherwoods fina roman med samma namn som det då nya entusiastiska förlaget Salamonski gav ut. Ett litet förlag med facebook-grupp om ni vill veta mer.  Men det här var i alla fall en efterlängtad utgivning av en klassiker. Boken kom redan 64 men inte på svenska förrän för några år sedan.
Jag undrade mycket hur det skulle gå att göra film av denna roman om en mans innersta tankar och försök att leva sedan livskamraten Jim dött hastigt i en bilolycka. Jag behövde inte oroa mig, den var så fint "översatt" till filmspråk. En berörande - och vacker - film.

Här finns en litterär kontinent att upptäcka

Jag läser en så fin novellsamling. Kärlek x 21 heter den och det är kvinnliga författare med afrikansk bakgrund som skrivit dessa noveller som Tranan ger ut. Tranan är det lilla förlaget som öppnar nya världar med sin ambitiösa utgivning av litteratur som de stora förlagen inte satsar på i sin jakt på bestsellers.
I Afrika bor mer än 900 miljoner människor i 54 länder, ni vet hur få romaner som översätts från dessa länder och hur otroligt få kvinnliga författare därifrån som blivit översatta. Här finns en litterär kontinent att upptäcka, som Tranan säger.
Ama Ata Aldoo skriver i sitt förord att afrikanska författare förväntas skriva om hungersnöd, militära regimer - ja elände kort sagt.
Men det skrivs också om kärlek, i Afrika. Läs boken, den är fin.

Vad synd, en så duktig författare som släpper greppet efter halva romanen

Känner ni till Tatiana de Rosnay, en fransk-engelsk författare? Hon är mest känd för sin bok Sarahs nyckel som nu också filmas.Lyssna på henne här det är en underbar intervju (om du kan lite franska). Jag fick hennes bok Bumerang i brevlådan från fina Sekwa förlag i förrgår, det är en slags spänningsroman. Jag läste ut den omedelbart, den började så oerhört bra att jag inte kunde släppa den. Dessutom utspelar den sig på en av mina franska favoritöar, Noirmoutier. Men jag blev besviken. Den är spännande, men jag tänkte: Vad synd, en så duktig författare som släpper greppet efter halva romanen. Den kunde ha blivit så bra men den blev platt, slutet för huvudpersonerna är så ytligt så jag får rysningar. Men ändå har boken kvaliteter som gör mig nyfiken.
Det visar sig att Tatiana de Rosnay skrivit hela sitt liv. Sin första bok skrev hon när hon var 11, en roman till mammans födelsedag. Sedan skrev hon en om om året som togs emot seriöst och uppskattande av hennes familj, men ingen annan fick läsa den. 20 romaner skrev hon så innan hon debuterade. "Min familj sa aldrig att jag skulle bli författare, de såg mig redan som  författare, berättar hon i den roliga intervjun. Där säger hon också hur viktigt det är för henne att bli läst, mycket viktigare än att få litterära priser, försäkrar hon. "Jag har inte en litterär penna!" säger hon, "jag vill främst vara populär och få folk att sträckläsa mina böcker."
Det var det jag gjorde. Samtidigt som jag kände: Tatiana, du kan så mycket mer om du utmanar dig själv.

Vilken svår konst det är att göra en intervju

Det är svårt att beskriva en person, jag läser en intervju i DN på morgonen med Claire Castillon som kommer till Sverige nu i veckan, ännu en av Sekwa förlags intressanta författare, de har gett ut bl a Insekt och Man kan inte hindra ett litet hjärta från att älska.
Det är en på många sätt intressant intervju, eftersom det Claire Castillon säger får mig att fundera. Men intervjuaren ställer sig i vägen för mig med sina beskrivningar av författaren. I artikeln beskrivs Castillons blick som: "sanningssökande men samtidigt lekfull" och "intensiv" och hennes skratt som "mörkt pärlande". Castillon förklarar: "medan hon tar ännu en klunk av sitt svarta kaffe och för ögonblicket lyfter en av händerna, som annars ligger stilla på kafébordet."
Vilken svår konst det är att göra en intervju!

I Svenska dagbladet idag finns en annan författarintervju, kulturchefen Stefan Eklund talar med Pija Lindenbaum om klassperspektivet i hennes nya bok Siv sover vilse. Det är en enkel fråga-svar-intervju med alldeles oväntade frågor och svar, synnerligen rolig och ärlig. Tecknade bilder av klass är rubriken, just nu kan jag inte länka men leta upp intervjun och läs den! Sen ska jag omedelbart skaffa mig den boken.
"Dina barn är blyga och tillbakadragna", konstaterar Stefan E.
"De blir alltid sådär, fast jag försöker göra barn som är vilda och modiga, men det slutar alltid med att jag gör barn som är tysta, reflekterande och lite melankoliska", berättar Pija.

Nära livet-upplevelse att läsa denna spökbok

Ibland orkar jag inte läsa något långt eller tungt när jag ska sova. Jag vill ha något tankeväckande som följer med mig in i drömmen, som viskar kloka oväntade saker i mitt öra innan sömnen. Jag har hittat den perfekta boken: Att umgås med spöken av Göran Dahlberg, redaktör för tidskriften Glänta, på fina Ruin förlag. Gå in på Ruin och bli Ruinkompis så får ni utmärkta erbjudanden via e-post. Spökboken till exempel. Spökboken innehåller ett antal korta tankestycken. Såhär:
"Det är något lockande med den där personen som vi tror oss ha valt att inte bli och som vi fortsätter att försöka att inte vara."

Så korta kan mikroessäerna i denna bok vara och så underfundiga. Den här njuter jag av: "Ibland ser jag mig själv utifrån, när jag är lycklig: "Så här skulle man ha det någon gång." En av dessa oförklarliga nära-livetupplevelser."
Inte kan man motstå en sådan bok?

Nu ska John hyllas, det är så roligt med hans nya bok "Kritikmaskinen och andra texter"

Idag är en rolig dag! Jag ska fira brorsan Johns släpp av boken Kritikmaskinen. John är min lillebror /på bilden är han med mig i Skottland, ganska ung/ och en av de bästa tänkare jag vet. Nytänkande, finurlig, originell. Han har varit så sedan han var liten. Ett otroligt fundersamt klokt och roligt barn. När jag kom hem till Sundsvall från Stockholm brukade han stå där och vänta i fönstret, han väntade på stockholmspraliner och nya böcker och länge hade han då alltid på sig byxor jag köpt till honom i Frankrike, stickbyxorna, kallade han dem, ändå hade hand dem på sig. Jag gav honom böcker, plötsligt var rollerna omvända och det var John som tipsade och tipsar mig om bra läsning. Nu ska John hyllas, det är så roligt att hans bok kommer nu.
Jag har inte läst den än, bara beundrat det fina omslaget, så jag knycker förlaget Ruins text - Ruin är för övrigt ett spännande förlag, besök deras hemsida!

"John Swedenmark har länge varit på jakt efter det som inte kan uttryckas. I denna samling essäer, artiklar och föredrag från de senaste 20 åren läser han Roman Jakobson och Hélène Cixous, analyserar Carola och Alfons Åberg, studerar fonem hos Paul Celan och Göran Sonnevi och opponerar sig mot Freuds språksyn och den senaste bibelöversättningen. Han hämtar verktyg från metriken, poetiken, psykologin och teologin, han tvekar, tvivlar och reviderar sina egna ståndpunkter. Det urval som gjorts till Kritikmaskinen och andra texter ger en kaleidoskopisk bild av Swedenmarks tänkande: lekfullt, egensinnigt och koncentrerat."