Kroppen är trött av räfsande, såpskurning av golv, klippning av stigar i gräset med min trimmer. Jag har ställt om posten och DN hit till bryggan. Lägenheten är utlånad ett tag till ett gäng glada italienare och Ellen kommer att pendla mellan stad och ö eftersom hon läser en kurs på universitetet i juni.
Det ligger små söta barn och mammor och sover i mina hus. Vi var trötta efter en aktiv förstadag på ön då allt ska ställas i ordning.
Känns fint att krypa till kojs (som min pappa alltid sa), med Deon Meyer, den sydafrikanske deckarförfattraen som jag skrivit om tidigare. Jag läser böckerna i fel ordning. Började med den tredje och läser nu den första: Död i gryningen. Den är bra. Spännande men inte läskig, den perfekta sommardeckarboken för mig.
2 kommentarer:
Du lockade mig att läsa honom också. Jag fick bok nr 2 i serien först så den lustläser jag. Kul att möta ett okänt landskap- okänt på många sätt.
Ja jag gillar honom. Det är en del klichéer men det är ändå spännnde att förflytta sig til Sydafrika.Och som sagt: Det slags deckare man kan läsa på landet!
Skicka en kommentar