Vi bodde inne i stan, Kammakargatan nära Norra Bantorget, mannen och jag. För evigt trodde vi, inte skulle vi lämna centrum. När vi hade fått en ljuvlig nyfödd liten baby så bestämde vi oss för att skaffa sommarhus. Den lille måste ju få uppleva grönska. Det var då vi hittade huset på vår ö. En liten enkel anspråkslös röd stuga, inget vatten. Här var vi de flesta somrar när barnen var små. Nu har vi vatten, till och med varmt vaten och behöver inte gå med tunga dunkar från pumpen. Men huset är fortfarande litet och enkelt. Här bor Miltons föräldrar denna sommar. Ljuvligt är det. Det lilla huset har ynglat av sig och blivit flera små stugor - precis som vi skaffade flera små barn.
Det ingick så klart inte i planerna att vi skulle skiljas, mannen och jag, men det gjorde vi och jag behöll huset. Det har varit tufft ibland, jag är inte världens mest praktiska, men nu är jag så glad att jag kämpat. I sommar blir huset precis det jag drömt om, barn, barnbarn, vänner - fullt hus så som jag vill att det ska vara.
6 kommentarer:
Underbart Eva!
Just rätta sättet att njuta av sommaren.
Eller hur Guldkorn! Vi har det bra, vi härute i grönskan.... ring gärna när du har tid!
Visst är det härligt med drömmar som slår in.
Jaaa, de där små röda stugorna är bara så helt underbara:-)
Så ljuvligt det ser ut. Härligt att du fick behålla sommarhuset som jag har förstått betyder mycket för dig, precis som mitt sommarhus gör för mig. Kram Kim
Det sägs att just sommarstugan är det sista folk vill göra sig av med. Den förknippas med så många lyckliga minnen. Härligt för dig att nu ta dit den tredje generationen!
Skicka en kommentar