Vilka av dina årsringar har du kontakt med

Har ni tänkt på att unga skådespelare gärna får spela äldre, medan en äldre person sällan får spela yngre? Det är Bodil Jönsson, denna kloka kvinna, som ställer frågan i en av sina böcker.
Det är otrolig uppmuntrande att läsa Bodil, att följa med i hennes tankar som hon så generöst delar med sig av. När horisonten flyttar sig, att bli gammal i en ny tid, heter den bok jag läser nu.
Jag som verkligen har svårt att ta in min egen ålder blir så uppmuntrad av hennes resonemang om årsringar. Att vi har dem inom  oss, alla ringarna, från våra mer eller mindre långa liv, ringar som präglat oss.
I de ringarna finns upplevelserna och erfarenheterna, det som format oss.

Man kan ha mer eller mindre kontakt med de olika ringarna. Men det finns år som är så tydliga för mig. Kanske är det därför jag haft så lätt att skriva om ungdomar?  Jag har ju en femtonåring i mig, så nära mig.
Nu frågar människor mig hur jag kan komma ihåg så mycket från till exempel året i Paris 69, upplevelser som ligger till grund för romanen Paris Passion. Det är ju ett tag sedan.
Den årsringen är glödande i mig. Så, det är klart att jag minns.

Det är spännande att tänka på vilka årsringar som man har mest kontakt med!

God fridfull fröjdefull jul till alla

Jag och de små snuttarna 2016

I väntan på tomte2016

God fin jul till alla. Idag är det julafton. Jag vaknade med en stilla förväntan och lugn. Steg upp och gjorde sillsalladen jag vill ha på julbordet. Den jag inte orkade göra igår. Det är en fantastiskt väder, jag älskar deet. Inte en gnutta snö. Varmt. Blå himmel. Min favoritvinter.

Snart kommer famlijen. Allt får bli som det är. Vi gillar läget. Jag har inte hunnit rimma. Mycket annat också som jag inte hunnit. Men det spelar ingen roll heller. Det enda viktiga är att vi är tillsammans.

Det enda sorgliga är att E2 inte är här. Hon måste arbeta i NY idag. Men kommer om en vecka. Men det gör ont i mitt hjärta, jag har firat varje jul sedan 1983 tillsammans med henne.

Tro nu inte bara att jag varit så här lugn hela tiden. Jag däckade ihop i förrgår. Trodde jag hade kontroll.Men stressen grep mig. Köttbullarna blev så fula. Och jag började gråta. En ledsen ensamgråt.  Jag struntade i köttbullseländet och allt och bara la mig, lyssnade på min Paris Passion-lista och blev lugn igen.

Nu känns det bra. Köttbullarna, javisst är de fula, men de smakar helt okej.

Snart kommer barn och barnbarn deras kärlekar och exmannen. Det är fint.

Jul igen, en stilla glad jul. Med tomte och gran.
Allt gott till er.

Mina nya ljudböcker om kärlek utan ålder

Jag har skrivit en ny ljudboksserie för Word Audio.
Del 1: Själen har inga rynkor, ligger redan på Storytel, i morgon kommer del 2: Kärlek har ingen ålder.
Båda magnifikt inlästa av Katarina Ewerlöf och med fina omslag av Michael Ceken.


Så här presenteras serien på Storytel:


"Ingen har allt, alla har något är en härlig serie kortromaner primärt skrivna för det digitala formatet där författaren Eva Swedenmark än en gång med värme lyckas skildra det faktum att det inte finns något bäst före-datum för att finna - eller återfinna - kärleken. 
Kärlek har ingen ålder är den andra delen och uppföljaren till Själen har inga rynkor där vi lärde känna en brokig skara människor som alla på något sätt kommer i kontakt med secondhandbutiken Syster Yster och vars liv förändrades i både stort och smått!"

Så skriver Storytel. Och vet ni, det var ren lycka att skriva om gänget kring Syster Yster. Jag kände mig lycklig när jag fick skriva varma romaner med tro på vänskap, kärlek och solidaritet mellan människor som kanske blivit kantstötta av livet men inser att det alltid finns en ljusning, en glipa tillbaka in till något som kan kallas lycka.

Vilken lycka det är med barnbarn

Vilken morgonkram jag fick idag.
Vilken härlig start på dagen.
Det ringde på dörren och där stod mitt allra yngsta barnbarn, Elsa, 2.

Hennes vagn stod kvar utanför min dörr och de hämtade upp den på vägen till förskolan.
Elsa ville ringa på.
Där stod hon, helt leende och glad, sprang in i min famn och gav mig en kram.

Det kan inte bli bättre än så.
Vilken lycka det är med mina barnbarn.
Kärlek.

Vänner är så viktiga i mitt liv

Intervju i bästa miljön, en bokhandel. Lennart Bergström ställer roliga initierade frågor till mig. Foto: Sofia Weiss

Tänk alla dessa fördomar som florerar. Till exempel det där med att flickor inte kan leka tre, jovisst kan vi! Vi är till och med bra på det. När vi var som mest aktiva i vår författargrupp Emma Vall, jag, Maria Herngren och Annica Wennström, brukade vi deklarera att vi var en motståndsrörelse mot just det uttrycket.

Ett annat uttryck jag ofta hör är att man inta kan skaffa vänner på äldre dar. De man har sen ungdomen har man, sen kommer inga nya. Som om det vore en sanning. Det är det inte. Allt beror ju på hur man lever och hur öppen man är för nya kontakter och impulser i livet. Och det tror jag inte avtar med åren. Nyfikenheten på andra finns där.

Nu ska jag inte slå fast en till generell sanning så att ni försöker motbevisa mig. Jag talar bara helt enkelt om mina egna erfarenheter av nya vänner. De senaste femton åren av mitt författarliv har varit intensiva. Jag har skrivit mycket, vilket betyder att ofta sitta ensam vid köksbordet. Men när jag är ute på kurser, seminarier, releaser, författarträffar har jag mött så många nya vänner. Vi är besjälade av samma sak, det underlättar vänskapen. Och det är så härligt.

Igår fick jag en ny vän när jag var på Bokdag i Sundsvall på alltid så fina bokhandel Vängåvan. Vi var en rad författare, många med ursprung i de här trakterna. Vi pratade och signerade och blev intervjuade av den sympatiske bokhandlaren Lennart Bergström.

På kvällen gick Ingrid Elfberg och jag till Dolcetto, min favvorestaurang i Sundsvall. Vi bodde kvar i Sundsvall över natten och ville gärna prata vidare över god mat Ingrid skriver deckare och spänningsromaner och är född i Östersund. Idag på tåget hem ska jag lyssna på en av hennes mycket sålda och populära ljudböcker, Den du borde frukta
Vi hade så mycket att prata om, vilken trevlig kväll! En ny vän.

Kanske var jag extra öppen för att träffa nya vänner efter en skilsmässa då ett antal människor jag trodde var mina vänner bara försvann. Men det är länge sen nu, och de vänner som blev kvar är mina mycket nära älskade vänner. Dessutom dyker det upp nya, människor man delar intressen med, man möts och pratar och följer varandra i böcker och på bloggar och ibland i livet.

Vänner, de gamla trogna, de nya, det är så viktiga i mitt liv.