tisdag 26 april 2011

Tävling, vinn en väska: Förklara varför bageridamen var så butter?


Karin och jag har haft en omskakande bageriupplevelse på Korsika, som jag skrev om här i bloggen igår. Den skulle kunna tolkas på olika sätt. Frågan är om våra språkkunskaper är  tillräckligt bra för att vi  ska kunna uppfatta de finare nyanserna i en förolämpning?
Vi blev  fundersamma när det var omöjligt att få en bra upplysning om vad det var för spännande oformliga bakverk som såg så hembakta och gedigna ut. Var den ilskna magra kvinnan med det härjade ansikte någon som fått rycka in tillfälligt på annandag påsk och allmänt osäker på sin roll? Var hon korsikanska med bristfälliga kunskaper i franska, som trodde att vi var fastlandsfransyskor, som gärna ska sättas på plats. Hatar hon turister?
Vi har sinsemellan diskuterat mysteriet med den ovänliga damen och hennes minst sagt otjänstvilliga attityd. Vi har hittat många fantasifulla förklaringar, men tänkte att ni som läser detta kanske har ännu bättre idéer? Skicka en en förklaring på max 1000 tecken. Bästa förklaring vinner en fin korsikansk väska. Se bild! Oväldiga domare är vi två, Eva och Karin. Svar vill vi ha senast måndag. Vill ni inte skriva svar i bloggen går det bra att maila: evapavift@hotmail.com eller karin.englund@tele2.se
På bilden ovan den fina väskan med språklektion franska/korsikanska, på bilden t h en Eva som är glad trots burdust bemötande . Foto: Karin

11 kommentarer:

Granne med potatisodlaren sa...

Mitt tips är att hon ser er som konkurrenter om bagarens gunst.

Anonym sa...

Men det är väl självklart: Hon trodde att ni var snorkiga och rika fastlandsfransyskor, hon var också trött för hon hade inte sovit på natten eftersom hon väntat på att sonen skulle komma hem som blivit kär i en 47-årig fastlandsfransyska. När han äntligen kom hem på morgonen var han bakfull och tog en värktablett. Detta var hennes enda värktablett, och just då fick hon mens med tillhörande mensvärk och hennes man som hon har ett trött äktenskap med sa till henne att hon är sur som vanligt. Förutom detta så kom inte konditorn så hon fick baka allting själv på tjugo minuter och just när hon var klar då kom du och Karin in i bageriet och störde, och då blev hon genast säker på att någon av er är anledningen till hennes sons äventyr.

Trillingnöten sa...

Hahaha, jag ska fundera ut nåt spännande :) Vilken rolig grej!

Kim M Kimselius sa...

Ingen trevlig upplevelse, men en kul tävling!
Kram Kim

KaosJenny sa...

Kvinnan har tragiskt nog varit hemligt förälskad i sin bästa väninna i hela sitt liv. Bästa väninnan är gift med en otrevlig man som förbjudit väninnan att träffa kvinnan. De bor grannar så hon ser sin kärlek varje dag. Väninnan sliter hårt för att få hushållet med Mannens barn som han hade sedan innan och den elake mannen att fungera. Kvinnan har aldrig gift sig.

När ni kom in i bageriet igår, två kvinnliga vänner som får umgås, skratta och trivas tillsammans helt otvunget, blev kvinnan utom sig av avundsjuka. Det väckte en känsla av att något måste förändras och därför kunde hon inte hålla sig från att vara otrevlig.

Efter ni gått sa hon upp sig från bageriet p stående fot, tog ut sina sparade pengar från banken och gick till väninnan och frågade om hon ville följa med ut på en resa med kvinnans segelbåt. Väninnan packade väskan. Igår kväll styrde de ut från Korsika mot okända hav och en gemensam framtid.

Jane Morén sa...

Wow Carina och KasosJenny vilka storys, jag blir imponerad! Själv kommer inte på annat än att hon aldrig tyckt om människor och då framförallt inte kvinnor med stark karisma, som dessutom verkar lyckliga. Som dessutom funderar på att sätta i sig kakor. I hennes liv äter man inte överhuvudtaget, bara det absolut nödvändiga. Att de dessutom verkligen vill veta vad som är i kakorna, men herregud vem vill veta, tänker hon och tänker på bagaren där ute där han flinar, sjunger, dansar, mumsar i sig och står i, helt skamlös. Kan de inte bara ta sina jäkla kakor så jag slipper se dem (kakorna och kvinnorna).

Evas blogg sa...

Har mailat dig min story. Hoppas ni slipper sura människor under resten av resan.

Evas blogg sa...

P.S Jätterolig tävling, lägg gärna ut fler! Den taggade min fantasi och min skrivlust. Tack!

Maria R sa...

Hej Eva! Jag tror vi träffade på samma sura dam! Vi pratade mycket om det och har samma undran som du. Vi stod i kö efter en tysk kvinna som på staplande franska försökte köpa ett pain de campagne. Följande dialog utspelade sig:
-Je veux le pain-là.(så pekar hon på hyllan vid sidan om baguetterna)
- Non, svarar den arga korsikanskan.
- ?
- Le pain-là!upprepar tyskan.
- Non, c'est du sans sel!
- ?
- C'est réservé. Je ne peux pas.
- !?
- Vous voulez ca? Korsikanskan håller upp en baguette med rak arm, nästan aggressivt.
- Oui, nickar den tyska kunden tveksamt; kvinnan har nu förstått att hon inte kommer att få det hon önskar köpa. Korsikanskan ser otåligt på sin kund.
- Avec ceci?! Nästan skriker hon.
- Une croissant, säger tyskan lite försynt frågande.
- Y en a pas! svarar expediten.Tydligt irriterad över att kunden inte vet att det heter un croissant och att "s'il vous plaît" måste finnas med.
- ? Nu ser den tyska kvinnan riktigt olycklig ut.
- Il reste de la brioche!Hon rycker tag i en korg med några småbröd på botten.
- Ok, säger den trötta turisten då och ger upp, suckar och börjar plocka upp sina mynt och vill betala.
Inte ett vänligt ord utväxlas, inte en enda artighetsfras.

Vår teori är bara att den här kvinnan inte borde jobba i den här branschen, hon har nog försökt vinna respekt på andra områden och aldrig fått det. Vår erfarenhet är också att missar man att säga "Bonjour madame" när man kliver in i en butik eller vill köpa något så är det kört från början. Måste passa på och fråga om du försökte köpa biljett till Calvi av damen på stationen i Ile Rousse? Hon var nästan lika ovänlig. Jag kan berätta om det också om du vill!

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

Maria! jag hoppas det är samma kvinna så att inte alla bröddamer i Ile Rousse är lika ilskna! Och ja, berätta om biljettdamen!!!
Vanan att säga goddag och adjö när man går in och ur en butik gillar jag, det är ju ett sätt att uppmärksamma den som arbetar där, vi är dåliga på att visa den lilla vänligheten i Sverige! Kul att träffa dig!

Karin sa...

Hej Maria R – vilket sammanträffande! Jag tror som Eva att det är samma dam.
Och det verkar som om biljettförsäljarna i olika delar av Frankrike gått samma kurs. Det är inte lätt att köpa biljett i Villefranche
Conflent heller:
http://www.karinenglund.com/laget/faltrapporter/det-lilla-gula-taget-som-inte/