Vännen Karin blev bestulen på bankomatkod trots att hon är försiktig när hon tar ut pengar. Någon skurk såg ändå och stal först plånboken med allt innehåll av kort, leg med mera och tog sedan ut pengar på bankomaten. Jag läser i tidningen om nya tricket att råna äldre: en stänger av rulltrappan, en annan hjälper den stackars damen att ta sig uppför trappan medan den tredje kumpanen vittjar väskan när hon är ouppmärksam.
På nätet använder bovarna Bank-ID och tar massor av pengar från någon.
Allra värst är bovarna som ringer på hos mycket gamla, påstår sig vara barnbarn, tar sig in och stjäl. Det är så skamligt.
Dotter E2 har blivit bestulen på handväska, knivhotad och rånad. Så det är inte bara äldre som drabbas.
I mitt lugna hus blev en granne bestulen på sin tvätt i torkskåpet. På gymet frågade de efter skor som gått iväg med ny ägare. Små och stora stölder.
Vad ska vi göra? Den välkända madrassen har ju inte ens minusränta så det kanske är en idé?
Mest av allt är det sorgligt. Jag vill kunna lita på medmänniskorna, inte se en bov i varje människa som köar lite för nära eller ringer på min dörr.
Jag minns min barndom, ingen låste dörren. Man knackade lätt och gick rakt in.
Jag minns när jag bodde i förorten, i början kände vi oss trygga, låste inte ytterdörren när vi var hemma. Sen kom en tjuvliga på att många lämnade handväskan innanför den olåsta ytterdörren.
Efter det låste vi noga om oss.
Idag har vi ett låst samhälle, ändå blir stölderna alltfler och alltmer raffinerade.
18 kommentarer:
Visst blir vi nostalgiska om vi tänker på hur det var. Här är det nästan som i Solna på 60-talet. Men det innebär risker vid besök i huvudstaden. Mitt hjärta slår fortfarande som en stånghammare när jag tänker på hur jag glömde handväskan vid gaten på Arlanda med allt i inklusive datorn. Vad jag sprang och höll tummarna och hade tur.
Hälsa Karin det är jobbigt att behöva byta ut allt och att tappa tilltron på alla som står bakom i kön.
Jag kan sakna mycket, och längta efter att bo vid Strömmen när jag läser om all kultur när jag tänker på alla fina människor men efter tre inbrott på två månader i min lägenhet, bilstöld, flyttbussstöld, tömt vindsförråd, cykelstöld och plånboksstöld så längtar jag inte efter storstadens baksida.
Jag hoppas att ni inte möter fler ohederliga tjuvar.
Ja, det är en trist utveckling!
Men fy Eva, du har verkligen blivit drabbad vid dina besök i Stockholm. Så trist. Och vilken sorglig utveckling.
Mia, visst är det. Inte vill jag bli besviken och desillusionerad!
Vi har larm. Sånt tänkte vi aldrig på när bodde i lägenhet i Gbg. Ingen gör sig besvär här i Hjo tror jag. Men en del ligor har sina turneer.
Stockholm är en djungel men jag brukar tänka att det finns trots allt fler ärliga människor än motsatsen.
Så tänker jag också, Annika,men det är lite chockartat när någon nära drabbas som Karin. Som ju är en försiktig person med vana att resa runt i världen.
Hjovän: har just varit på besök i södra Norrland där stöldligor på turné härjat i de mest idylliska små samhällen. Skulle nog sova lugnare med larm, även i Hjo!
Ja, snart leder Sverige stöldligan i min statistik. Under många år som färdledare i ett antal europeiska länder blev jag aldrig av med något. Under tre år i Östafrika hände inget, inga inbrott, inga stölder. Men under två år i USA blev jag rånad en gång och hade inbrott tre gånger. Med stölden i fredags är det oavgjort i stöldstatistiken mellan Sverige och USA...
Den är skrämmande denna stöldutveckling. Min mamma höll på att bli rånad ifjol, i sitt hem. Ett yngre par ringde på och ville låna toaletten. Jag har sagt till mamma så många gånger att inte öppna för okända men hon är godtrogen och tyckte att de såg så trevliga ut. Kvinnan gick på toaletten och mannen höll upp en karta framför mamma för att visa var han kom ifrån. Då reagerade mamma, ställde sig upp och såg ut genom köksfönstret och sa, nu kommer visst mitt besök. Tjopp så försvann de ut. Lådan där hon har sin plånbok var öppnad men han hade inte hunnit ta den. Vad jag undrade över var hur de så exakt visste var hon hade sin plånbok!
Oj Karin, otrevlig statistik. Jag vet också att det alltid varit skrämmande att höra om hur närradion i USA rapporterade varje våldshändelse i ditt kvarter!
Eva, det är ju en historia som är fruktansvärt upprörande. Jag tycker det är vidrigt att lura gamla människor på det sättet. Hur kan man bara göra det. Vilken tur att din mamma hade sinnesnärvaro. Man undrar ju hur många gamla som blev rånade på det sättet? Och som dessutom skäms för att de blivit lurade.
Inte klokt hur det är! Förr ställde man en kvast framför dörren så alla visste att man inte var hemma! Så ingen skulle gå in. Nu känns det väldigt nära att säga; Det var bättre förr!!!
Anna, så fint att ställa kvasten utanför! Det längtar jag nog tillbaka till. Det här hänsynslösa samhället så inriktat på pengar var inte vad vi ville ha.
När jag bodde i Ljungaverk några år som liten sprang vi ut och in hos varandra! Dörrarna var aldrig låsta…
Även när vi flyttade till Enskede var dörren ofta öppen, men det slutade illa. Hela min ihopsparade kassa från bokhandeln blev stulen under en natt… det gav mig en rejäl läxa och sedan dess låser vi alltid ordentlig om oss. Numera står det tjuvlarmsskyltar på var och varannan villa och i stället för portvakter som fanns förr i hyreshusen finns kodlås. Det är en trist utveckling som sker…Det värsta är när man lurar äldre om man nu ska gradera tjuvaktigheten. Det är rent ut sagt för dj-gt.
Ja just skammen. Mamma mådde så dåligt efter detta, hon som trodde gott om dem.
Precis så var det i Enskede ja Margareta. Ända tills tjuvligan började gå in och plocka handväskor i hallen! Jag blir också så otroligt förbannad på de som angriper gamla skyddslösa människor, lurar dem. Stjäl.
Eva, så ledsamt för din mamma! Jag kan tänka mig att det påverkar livet mycket att bli utsatt för något så elakt och brutalt.
Skicka en kommentar