https://www.instagram.com/evaswedenmark/

måndag 4 januari 2010

Jag förverkligade en dröm men längtar redan bort, om den osköna konsten att aldrig vara nöjd

Sådana här morgnar längtar jag efter ett fast arbete. Mina vänner suckar över att de ska stiga upp och gå iväg, stönar över fyllda skrivbord som väntar. Jag tycker det låter härligt. Jag längtar tillbaka till den tiden med rush omkring mig, med en egen hörna, med telefoner som ringer. Känslan av att vara behövd av någon annan än sig själv.
Jag stiger upp och går in i mitt arbetsrum. Det är verkligen fint. Det är ett sådant arbetsrum jag drömde om förr i tiden. jag har min egen tid, jag bestämmer själv. Men just nu är energin låg, jag behöver en arbetsgivare. Jag behöver uppdrag.
Nu stirrar jag tomt in i skärmen. Där finns mappar med påbörjade manus, jag borde...
Men jag längtar till min redaktion, till det röriga rummet med tre skrivbord, till Annicas, Marias och mitt skapande arbete tillsammans. Om bara inte omgivningen varit så förstelnad och oinspirerande omkring oss hade vi varit kvar mycket längre. Men när politruker tar över folkbildningen går luften ur det fina med idén.
Så jag förverkligade min dröm om tid för eget skrivande.
Nu sitter jag här och längtar bort. Att man aldrig är nöjd.

7 kommentarer:

Evas blogg sa...

Åh vad jag känner igen mig. Jag saknar också ett jobb att gå till. Ett jobb på ca åtta timmar i veckan. En gemenskap. Just nu stirrar även jag på datorns mappar men sen händer inget mer.

Anonym sa...

Snälla kan ni inte göra en fortsättning på bärböckerna, jag och mina vänner älskade böckerna.
Gott Nytt År från en av dina läsare

Annika sa...

Och jag kan längta efter att vara min egen och bara lösa problem som jag själv är orsak till! Som sagt - att man aldrig är nöjd.

Evas värld sa...

Annika, man måste ju motverka sitt missnöje så idag har jag schemalagt mig. Träning, sedan arbetspass vid datorn och banne mig om jag reser mig utan att skriva på den bok som jag nu håller på med. Jag är arg på mig1
Men Eva, det är verkligen svårt med disciplin när man ska sätta sig i arbete.

Kära anonym! Jag skulle älska att skriva en till bärbok, men vårt förlag älskar tyvärr inte oss. Det kommer i alla fall en kokbok med bärrecepten på annat förlag, det håller vi på med nu. Och tack för att du uppmuntrar oss, det känns bra!

Min nya blogg sa...

Den kokboken kommer jag absolut att köpa! Vet du när den kommer ut?

Maria Björkman sa...

Det är samtidigt någon slags överlevnadsinstinkt i att aldrig vara nöjd; dvs man vill ständigt vidare. Det skapar utveckling. Men visst - jag vet så väl vad du menar med att inte kunna stanna i det man själv skapat en stund innan man vill vidare.

Jag skiljer dock på att vara nöjd och att känna förnöjsamhet. När du tänker tillbaka på vad du hade känner du glädje över en del av den tillvaron, frustration och kanske ilska över en annan del. Men kanske känner du då också lite förnöjsamhet över att ha skapat dig din nya tillvaro precis som du ville ha den!?

Evas värld sa...

Min nya blogg: Hoppas den kan komma ut i höst men det är osäkert ännu.

Ja du har så rätt Maria, otåligheten är också den kraft som alltid drivit mig framåt, den och nyfikenheten. Det är jag glad över för det mesta men ibland ser jag bara medaljens baksida, oförmågan att njuta av vad jag åstadkommit i jakten att göra något bättre, då blir jag tillfälligt depressiv!