Jag minns min första julgransplundring. Jag var liten tunn och tyst på den tiden. Saker förändras verkligen!
Vi lekte
Skära skära havre. Den hade vi aldrig lekt i mitt hem.
Och det var rätt,
ja det var rätt,
ja det var rätt och lagom,
att Eva fick i ringen stå
för ingen ville ha 'na
Plötsligt stod jag ensam mitt på golvet, alla andra hade fångat/fångats av någon och alla pekade på mig, de stod omkring mig med röda skrattande ansikten och gapande munnar och skrattade och skrek: "Och ingen ville ha na!"
Jag bara rusade därifrån, slet till mig min jacka och sprang gråtande hem.
1 kommentar:
Hemsk lek! Men så nära själva livet ibland. Du gjorde rätt som sprang därifrån. Kram irini
Skicka en kommentar