onsdag 24 februari 2010

Ibland är jag så väldans gammeldags, till exempel när det gäller läsplattor

Läsplattor läsplattor - överallt står det ordet och varje gång tänker jag på hur omysigt det verkar. Krypa upp i sängen med sin läsplatta, läsa morgontidningen på läsplatta. Jag känner mig som en riktig bok- och tidningstraditionalist. Jag vill ha morgontidningsprassel, jag vill ha boksidor att skriva på och ibland vika hundöron på. Jag är så väldans gammeldags ibland!

9 kommentarer:

Pernilla sa...

Jag håller med dig helt och hållet!

Inget kan väl ersätta doften och känslan av en bok som man precis har slagit upp!?
Och rör inte min söndagstidning! *skrattar*

Länge leve pappret! =0)

Victor Estby sa...

Jag håller helt med dig, Eva och är lika gammaldags. Verkar hur trist som helst med läsplattor.

Granne med potatisodlaren sa...

Jag vill ha både och. Tror jag. Saknar att inte kunna läsa alla tidningar jag vill i papper, men jag tror att läsplatta är att föredra än dålig länk på Library display.

linnea sa...

Du är inte ensam Eva!
Jag tycker om att kunna stryka under i böcker också. Och - en stor grej tycker jag är att gå i en bokhandel och köpa böcker.
Nä! Teknik är bra till mycket, men inte till böcker. :)


Vad bra att din blogg fungerar igen!

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

Kanske kommer denna min kommentar att framstå som åsikten hos en helt antik människa inom bara en kort tid, men jag vill ju precis som ni ha papper, bokhandlar... klart jag läser en del på min skärm nu, och du Eva Granne är ju fenomenal på att läsa tidningar utifrån världen på skärm... Men böcker, och tidningar - det vill jag ha kvar!

Jane Morén sa...

Jag vill ha böcker, jag vill ha prassel. Läsplattor lockar mig inte det minsta. Stor del av mitt jobb gör jag fortfarande med penna och papper och skriver sedan in på datorn och så vill jag ha det. Jag gillar raspet av pennan mot pappret och ljudet av blad som vänds (men det hittar de säkert ett digitalt ljud för snart så då kan man inte skylla på det för att inte vilja läsplattor).

Var dag bär guldkorn sa...

Jag vill känna skogen när mina fingrar rör vid pappret.
Papper är levande, och liksom andas, där finns rester av kryp, solljus, vindens som blåser, doften av barr o kåda, till skillnad från vad som ryms i en skärm för mig. Jag kan stryka under, kommentera, läsa andras kommentarer och andra spår eller lägga min hand över samma ark som en annan hand rört vid.
Bokstäverna är dessutom vackrare och mer levande på papper för mig.
Kanske är jag en stofil, men så fastnade jag aldrig för bakmaskinen heller utan älskar att knåda degar för hand.
Jag tycker visserligen om att få mejlbrev och kan läsa dem på skärmen men när brev kommer på papper, med posten, är det än bättre. Det är liv o kärlek. Precis som med böcker.
För mig står handskrivet dessutom högre i kurs än tryckt text.
Kanske kommer vi börja se mer av handskrivna tryckta böcker om läsplattorna slår igenom? Då kommer en unik bok med författarens handstil tryckt på papper kanske bli en exklusiv variant som man vill betala för när folk inte längre gör det för vanliga böcker

Maria Björkman sa...

Jag är kluven, som den bokälskande teknik-nyfiken-i-en-strut som jag är! Å ena sidan är jag nyfiken på läsplattan så in i norden, å andra sidan är böcker livets njutning. Kan man inte få ha både och?

elin sa...

jag håller med! vill verkligen inte ha en trist läsplatta. hatar att behöva läsa på skärmen, som jag måste ibland nu.