fredag 16 april 2010
Flyttplaner som smittar
Man kanske skulle flytta? Vi hade ett trevligt möte på Författarcentrum och en av deltagarna berättade om de billiga lägenheter hon hittat en bit utanför centrum men ändå vid tunnelbanan. Hon skulle halvera sin bostadskostnad och ändå få ett rum till. Det är något att tänka på. Så nu tänker jag. Skulle vara skönt att inte alltid behöva oroa sig för bostadslån. Ständig penningoro är faktiskt inte kreativt, är det något jag inte tror på så är det myten om skaparkraften hos den panke konstnären. Det tar faktiskt snarare kraft från kreativiteten att behöva oroa sig för pengar hela tiden.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Även om "kniven mot strupen-känslan" kan vara nog så effektiv för att saker ska bli gjorda. Men kreativt? Nja... knappast!
Håller med. Pengaoro tär enormt på krafterna. Ibland funderar jag på att testa lyckopiller för att klara just den oron. Som jag vet att många delar med mig!
Jo, Jenny! Hårda dead-lines är okej, den stressen klarar jag. Men den här dagliga oron som jag försöker förtränga för pengarna den tär på min energi.
Johanna, kanske bättre satsa på en billig lägenhet för min del - lyckopiller blir lite kortsiktigt. Men när jag nu släpper fram de här tankarna så inser jag hur stressad jag faktiskt är. Jag är expert på att låtsas som ingenting, men bakom fasaden tär det...
Du har helt rätt. Människor som är utan oro över pengar mår bättre och lever längre och har tid att vara kreativa.
Jag har provat på båda. Att ha en liten lägenhet som jag då önskade var större, men den var ju i alla fall billig så jag behövde aldrig oroa mig för problem med att pengarna skulle räcka.
Nu är det tvärtom, jag har en lägenhet som är alldeles för dyr och stor och det börjar bli frustrerande att så mycket av hårt intjänade pengar går till hyran varje månad.
Jag inser att jag hellre bor lite trångt, bara jag slipper oron, så nu ska jag se mig om efter något mindre.
Skicka en kommentar