
Men nu är det en bok jag läst som har samma titel. Anne Swärds Till sista andetaget. Den är fantastisk. Jag blir andlös av att läsa historien om lilla vilda barnet Lo och ensamma pojken Lukas. Men jag anar en katastrof i den laddade texten och vågar bara ta till mig den i små munsbitar, jag som vräker i mig böcker i stora stycken annars. Den är så mirakulöst skriven, så vacker och så obeskrivligt laddad att jag håller andan när jag läser. En bok att läsa i små bitar och läsa om. Man måste läsa uppmärksamt för boken är ett pussel om liv, först ser man bitarna lite sporadiskt, när man läst hela boken, det är först då man börjar förstå, ändå förstår man inte utan grubblar vidare och undrar varför. Boken släpper mig inte.

3 kommentarer:
Den ligger här och väntar. Och jag tar sats. Jag vet inte om jag vågar börja läsa den. Känner att jag behöver ett stort lugn just nu.
Ta sats! Vacker. Berörande.
ah jag vill ocksa lasa....vad lustigt att du bara snubblade over en sa fantastisk bok som inte ens du hort talas om, det ar inte ofta! ellen
Skicka en kommentar