måndag 2 augusti 2010
När musiken når det ogarderade hjärtat
Det är märkligt, men när jag lyssnar till Suzanne med Leonard Cohen ramlar jag ner genom decennierna och minns en lycklig oerhörd omvälvande förälskelse. Idag återstår vänskap. Men känslan i min kropp när jag hör Cohen sjunga just den låten är något som går rakt in i mitt ogarderade hjärta och ibland till och med får mig att gråta-. Än idag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Vemod kanske, men alldeles underbart!
Förälskelse är stort.
Läste du artikeln i någon av morgontidningarna idag om just hur musiken påverkar våra sinnen? Du kan välja hur du ska känna dig genom att välja en viss sorts musik... Jag tycker att musikens kraft uppmärksammas alldeles för lite och att ämnet har alldeles för få timmar på skolschemat!
Vemod, absolut Carina. Det är en fin känsla.
Har inga tidningar på ön Annika, men det måste jag titta på. Jag blir så väldigt känslomässigt påverkad av musik - det är ett spännande ämne,
Musik och färger har en oerhörd påverkan på människans sinnen, mer än vi kanske tänker på.
Det är intressant och spännande att lära.
Leonard Cohen. Underbar!
Ska se hans konsert i Stockholm på söndag. :)
Jenny! Så härligt, det får du allt berätta om! Jag har ett honom några gånger, första gången.... nej det var så länge sen att det är ofattbart...
Skicka en kommentar