Långfredag, det var världens tråkigaste dag när jag var barn. Inte minsta kiosk var öppen. Dystra program på radio. Kompisar som inte fick gå ut. Min familj var inte alls det minsta religiös ändå påverkades vi. Man visste att denna dag var tråååkig. Pappa var dyster redan på morgonen, ingen tidning kom. Ja det var det hårda livet. Förmodligen bakade mamma en massa bullar och kakor för att muntra upp tillvaron.
Påskägg fick vi, Peter och jag, med lite godis. Inte mycket. Ett år fick pappa den geniala idén att det inte var bra med godis, i stället fick vi varsin burk med konserverad frukt. Inte så populärt precis!
Ett år fick jag smaka godis en vän fått från Göteborg. Fruktkarameller som såg ut som små apelsiner och citroner. Efter det trodde jag alltid att det var något särskilt med Göteborg.
Ja, se det var ett annat liv långt från överflöd. Ett härligt liv fyllt av drömmar och förväntningar.
2 kommentarer:
Ler igenkännande.
Kan tro det Eva:)
Skicka en kommentar