 |
| Min farmor Jenny, så fin. |
Det var en gammal gubbe han döptes efter, min mormor och morfar hette Emil och Elin så det blev mina två första barns namn, det var bestämt. Sedan letade vi efter ett fint E-namn till barn nummer tre och hittade Ellen. Jag tycker jättemycket om det även om det ibland skapat förvirring.
"Varför kallar Eva sina barn Elen och Elen?" frågade lille Victor.
Elin och Ellen heter Eva också, så förtjust är jag i mitt namn. Väntar bara på att ett barnbarn ska få heta det.
 |
| Eira |
Jag föreslog Elsa, efter just den fastern som tyckte Emil lät som ett gubbnamn. Elsa var min favoritfaster, så kraftfull och häftig. Hon skulle ha skakat på huvudet om jag sagt att ett litet barn skulle heta Elsa. Men idag är det ett av de populäraste flicknamnen - det hade man inte trott för några decennier sedan.
Jenny är också ett fint namn, så hette min farmor. Här är hon på bild. vacker eller hur? Min farfars namn Axel ligger också på topplistan.
Här är de tio vanligaste flicknamnen 2013.
De med fetstil tycker jag om.
Alice, Maja, Elsa, Ella, Julia, Ebba, Alicia, Olivia, Alva och Wilma.
Lucas, William, Oscar, Oliver, Hugo, Charlie, Liam, Alexander, Axel och Elias är killarnas tio-i-topp.
Vilka namn gillar du?
.
22 kommentarer:
Det där med namn är inte alldeles enkelt. När vi skulle döpa våra döttrar hade jag som krav att vi skulle hitta namn som vi tyckte om plus att jag inte skulle ha träffat på någon som hetat så i jobbet (skolvärlden) och det var inte sådär jättelätt...
Själv minns jag att jag, när jag var liten, fantiserade om en hel hop pojkar, kopior av mig själv och alla med namn som började på E.
Hur som helst: det har funnits komplikationer med att heta Enn också. Som när ett av mina barnbarn, kollad på vad morfar hette, glatt utbrast:
- Ett!
Maja och Ella har vi som favoriter av dem som är populärast men vi har nog kommit fram till ett annat namn ändå... Eira är ju toppenfint!!
Axel skulle jag gilla om vi får en pojke, nu tror ju vi att det är en flicka, det är ganska säkert så nu återstår att se om vårt namn passar till henne.
Albin, Julius och Hilma heter mina ungar, och jag är ofantligt nöjd med dem - de också, ska sägas haha. Albin är född på Irland, utanför vår kultursektor så att säga, vi hade ingen aning om vad som var i ropet utan började framifrån i almanackan och kom till början av mars - pang, där satt den. Och Julius heter det efter min morfar. Hilma heter så efter sångmön i Kellgrens Den nya skapelsen. Det har rönt massor med kommentarer, redan för 16 år sedan sa äldre personer åh, det hade jag en gammal moster som hette... Det var alltså poppis någon gång i slutet av 1800-talet sist det begav sig;-)
PS. Alice gillar jag, med betoningen på 'i'. Det hette ett av fartygen som makens farfars far seglade på Östersjön.
Hoppas du inte tar illa upp Eva, men jag blev så inspirerad av din blogg att jag själv skrev en på samma tema! Eira låter väldigt fint och varför inte Eira Eva?! eller Eira Jenny…hon är vacker din farmor!
Ibland är det lättast att bestämma sig för våra namn innan. Vad blev det för namn Marina?
Enn det var söta historier, både om Enn med alla små E-pojkar och Ett!
Åh Anne vad underbart att ni får gå omkring och tänka på namn. Det ska bli spännande att höra vad det blir och du ska veta att jag sänder alla goda tankar och karma till dig för en riktigt lycklig förlossning.
Margareta det är väl bara bra att vi kan inspirera varandra! jag är mycket nöjd med Eira, det passar henne.
Cruella: Jättefina namn! Elin skulle ha hetat Albin om hon blivit en pojke. "Jag har fått en syster som heter Albin" berättade Emil på dagis!
Och Hilma var ett av mina favoritnamn till Eira, det är väldigt fint.
Fina namn :-). För oss var det svårast med de första barnen eftersom man tänkte såå mycket och tyckte att det var såå viktigt. Allt eftersom har jag upptäckt att även namn i bekantskapskretsen som man inte tyckt varit fina från början blivit det då ungarna är fina :-). Grattis till lite ny. Kram
Döttrarna lyssnar till namnen Michaela och Alexandra och de har inte haft många jämnåriga med samma namn genom åren.
Fina namn, Marina :)
Jenny det är så rätt. Jag har upptäckt samma sak, när namnet blir en del av en trevlig person så blir det helt enkelt bra! Jag var så glad att jag så säkert visste vilka namn jag ville ha, tur att barnens pappa tyckte likadant :)
Elin är mitt favoritnamn också.
Min äldst heter så efter både min farmor som stod mej så nära men även en lite tjej en gång på dagis som jag tyckte så mycket om är anledningen till namnvalet.
Kram
Pia
Det är intressant med namn och varför man döps till det man döps. Ibland upplever jag att namn också har en påverkan på ens personlighet, säkert med en viss fördomsfullhet i bakgrunden, säkert omedveten,beroende av att man ofta döps efter någon som redan har funnits eller finns i släkten.
När jag var barn tyckte jag att alla mina namn (3 st) var förfärliga och allra minst tyckte jag om Astrid. Nu tycker jag att det är jättevackert:)
Nöjd dock med Karin också!
Eva är ju urmodern, alltid modern!
Pia, du är så gullig!
Karin på Pettas! Både Astrid och Karin är fina namn tycker jag. Nog kan ett barn påverkas av att bära en släktings namn - mest på gott får man hoppas för man ger väl helst namn efter personer man tycker om. Eller så kanske det inte är? Det kanske finns familjer där man måste låta namn gå i arv?
Och du, jag känner mig alltmer som en urmoder :)
Eira är ett vackert namn. Våra schweiziska grannar, när vi bodde på landet, hade en dotter som hette Eira (ja heter det fortfarande). Hon var en ljuvlig liten ettåring, både flickan och namnet fastnade i mitt hjärta. Det återvände till Schweiz för tio år sedan och jag lär knappast få träffa Eira mer.
Elin heter vår äldsta, ett namn vi kände passande henne. Vår son Erik har fått sitt namn efter sin farmorsfar. Och Sara, hon skulle egentligen heta Klara men hennes storasyster var snabb att ändra det till Sara. Så fick det bli.
Nu börjar småtjejerna få barn, dvs yngsta dotterns kompisar från Ekensberg. Så nu påminner de varandra om vilka namn de fantiserade om en gång i tiden. Zakarias och Nikodemus var tydligen hur heta som helst! Själv funderar jag lite på vilka namn som känns lite otidsenliga idag. Birger, kanske? Sven-Folke, Ann-Gerd och Inger?
Eva, det är fint att syskonen får vara med! Elin, Erik och Sara är fint. Klara också, det kanske blir ett barnbarns-Klara i framtiden?
Karin: Jag tänkte att Hugo till exempel var omöjligt men hittar det på topplistan. Undrar hur det är med min pappas namn Gösta. Eller hans andranamn som jag skämdes för eftersom det i min tidiga barndom fans en Tok-Holger i Sundsvall - tänk om någon trodde det var min pappa, fruktade jag som litet känsligt barn.
Skicka en kommentar