Stilla lördagsmorgon med kaffe och morgontidning i sängen. Jag läste en otroligt spännande brevväxling mellan Eva Beckman och Richard Ford i DN. Mycket att begrunda om skrivande! Många tankar jag vill spinna vidare på.
Först fick jag impulsen att lägga tidningen åt sida, intressant, jag läser sen ... Jag är rädd för att jag gripits av tidsandan, den snuttifierade, den snabba, den som inte tar sig tid. Om jag har något så är det väl tid! Så jag läste och njöt.
Nu ska jag iväg och hämta min bästa kompis i hela världen.
– Du får inte dricka kaffe med mina föräldrar när du kommer, sa han. Vi går direkt.
Vi ska till Hemliga Kaféet. Bokslukaren med barnböcker vid Mariatorget. Äta goda kakor och läsa böcker. Sedan vet jag inte riktigt. Vi låter dagen flyta. Jag hittade en leksaksspis i grovsoprummet. Kanske lagar vi något gott på den?
Vilken bra start på en mysig helg. Hoppas ni haft det lika fint vid uppvaknandet denna gråmulna men härliga lördag.
Vad gör du?
8 kommentarer:
Vilken lycka att hitta en leksaksspis. Och vilken lycka att gå och fika med sin bästa kompis. Själv har jag varit ute i stugan, gått en sväng i skogen, vi har eldat och varit hundvakt. En vilsam lördag. Det där med brevskrivning har jag tänkt på. Frågade en kompis en gång om vi kunde brevväxla, samtala med det skrivna ordet om livet. Tyvärr hade hon inte tid. Det är det där med tiden, få som har den. Tyvärr.
Jag läste också mejlen mellan Beckman och Ford. Väldigt intressant! nya tankar, nya infallsvinklar…
Sedan har jag sjungit Mozarts Requiem för ett fullsatt Enskede kyrka. Underbar musik, en alldeles speciell känsla att stå där tillsammans i detta hav av toner. Att vara en liten del av ett skapande…
Några av mina bästa "kompisar" kommer till nästa helg…någon dag med dem blir det innan de far vidare till Thailand på tre veckor. Men sedan kommer de igen!!
Det låter härligt att åka ut till stugan, Eva. Jag kan tycka det är jobbigt vid den här tiden att mitt hus ligger på en ö, det går inte många båtar!
Ja tänk förr, vad man skrev brev. jag har kvar tjocka pärmar med gamla brev. Det var en långsammare tid då du!
Margaret, det låter ljuvligt att sjunga i kör. Vilken lycka att ha röst till det. Du följer inte med bästa kompisarna till Thailand då? Till solen?
Vilken underbart rak och tydlig liten bästis du har! Klart tråkigt med kaffeprat! Läste samma mailväxling i DN som du i morse, tänk att han trodde att bilden var manipulerad, läsningen från tunnelbanan!
Snuttifierandet är ett elände. Som att vi inte kan vara där vi ska utan bara är på väg hela tiden. Det är lugnet jag har lediga torsdagarna till :-). Kram
Anna, min bästis är klok och rak. Härlig person att vara med.
Jag reagerade också på att han trodde bilden var manipulerad. Tänk att vara så misstänksam. Då är jag hellre mitt godtrogna jag :)
Perfekt, Pettas, att avsätta en dag till att vara, i lugnet, utan att låta sig avbrytas
Skicka en kommentar