 |
| "Fransktalande delegater står inte utanför sanningen ty tolken Eva Swedenmark är på plats. Man bara följer håret, sa en man från Madagaskar." Så skrev Oskar Hedlund i DN på Namn och Nytt-sidan den 2 oktober 1969 |
Jag är ingen sammanträdessittare men det var för all del kul att mingla omkring.
En kongreess minns jag verkligen. Det var 1969 när Olof Palme valdes till ordförande efter Tage Erlander. Palme, en modig brinnande politiker, tyckte jag. Han vågade höja rösten mot USAs brutala angreppskrig mot Vietnam.
Jag var med på kongressen -69 men som tolk. Bodde i Frankrike det året och kom hem bara över kongressen. Min uppgift var bland annat att hålla reda på och tolka åt gäster från Madagaskar och från Frankrike. Det var vår gode vän Roland Dumas som var inbjuden från Frankrike, sedermera utikesminister under Mitterrand.
I avskedspresent av mannen från Madagaskar minns jag att jag fick ett jätteknippe vaniljstänger som man odlar på hans ö. Jag fattade inte vad jag skulle göra med dem så jag satte dem i en vas och där torkade de bort.
Man minns de konstigaste saker.
Men jag minns rätt, jag var där, kolla vad jag hittade för bild i min låda idag. Ni ser nog inte att det är jag (hon med håret) men det är det.
8 kommentarer:
Vilka roliga minnen Eva! Ja personer som Palme är inga dussinmänniskpr precis. Det saknas människor som vågar sätta ner foten. Alltför många är rädda för konsekvenser och att mista makt och positioner. Sorgligt. Men dina och roliga minnen som sagt. Härlig kalufs!
Det var så kul när bilden dök upp i min låda just när partikongressen ska börja. Och ja, Palme saknar jag. Minns honom så väl från den kongressen.
Det är fint att tänka tillbaka på det man upplevt och ibland är det lite lustiga saker som fastnat i minnet.
Jag med min längre bana i partipolitiken har tillsammans med min hustru, som är av samma sort, inbjudits att som veteraner/gäster följa kongressen i Västerås, så vi tar bussen från Uppsala dit i dag.
Även om man inte har någon uppgift längre rycker det i kongressnerven. Och en och annan gammal bekant från den mer aktiva tiden kommer vi nog att träffa.
Visst är det härligt med minnen och just det där med att man ibland minns de mest underliga saker kan man ju fundera över vad det beror på...
Häftigt, ser ut som värsta flower power-tjejen.
Enn! Käre vän hoppas ni får riktigt fina kongressdagar, du och Birgitta!
Marina, jag älskar det där bisarra med att man kommer ihåg så konstiga saker!
Hi hi Hjovän ... inte så fel tänkt :)
Skicka en kommentar