tisdag 28 november 2017

Bara ett svart moln från ingenstans

Hälsade på hos mina föräldrar senast jag var i Sundsvall
Idag är en dag att sitta hemma. Det är grått och regnigt och helt hemskt. Jag har ont i huvudet och känner mig håglös. Så det är en dag att tända ljus, att ta fram en påse goda chokladmandlar jag sparat från releasen (tack Camilla). Att dricka Brunkullas blåbärs-och vaniljte som jag köpte när jag var i Östersund och tillåta mig att känna mig precis så låg och deppad som jag är.
Det går säkert över, redan i morgon hoppas jag. Men idag är jag inte så munter och  det alldeles utan anledning, egentligen.
Bara ett svart moln som lagt sig ovanför just mitt huvud och mitt hus.

2 kommentarer:

maggisvarldgmail.com sa...

Det kommer svarta moln då och då....men bakom finns ljuset och för mig kan ibland en äppelmunk trösta och förstås lite Mozart!

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

Margareta, det finns tröst ja! Choklad med nötter och barn- och barnbarnskramar (i omvänd ordning) och samtal med Ellen långt borta!!